Gamla trasor får nytt liv

SJÖTOFTA.

I Margareta Ströms mattor finns en hemsydd tunika, en gammal kjol och hennes mammas festklänning från 60-talet.

– Här är min gamla tunika från 1970-talet. Jag sydde den själv! säger Margareta Ström.

Tyget är grönt och har typiskt 1970-talsmönster. Nu är den invävd i en färgglad matta.

–?Och här är en röd kjol i plysch, säger hon och pekar på det röda i mattan.

Trasmattor, dukar, plädar och kuddar – oftast är de vävda av gamla kläder. Precis som förr i tiden. Då använde man sina finaste tyger till att göra lapptäcken och de sämre tygbitarna fick bli mattor.

– Idag finns det mycket jeanstyg. Jag brukar spara sömmar och fickor och sy väskor av dem, säger Margareta Ström.

Hon strimlar jeanstyget i smala remsor och rullar ihop dem till en boll. Sedan blir det blåa mattor.

– En del använder nya trasor. Men det tycker jag är synd, gamla trasor är finare och lättare att väva med.

Margareta Ströms tygtrasor skapar vackra skiftningar i mattorna istället för att bli uppeldade på soptippen.

– Jag tror folk intresserar sig mer och mer för återvinningen. Sedan är de nog mer medvetna om kvalitet när de inreder. Ett par gamla jeans får ett längre liv i en matta än om de går till en second hand-affär.

Förr användes mattor för att isolera mot kyla, både golv och väggar pryddes med mattor.

– En energibesparing. Det kan man ju göra idag också, säger Margareta Ström som själv har mattor överallt, men det blir ju en del efter många års vävande.

Det svåra är inte själva vävandet, utan förarbetet. Det är därför Margareta Ström hjälper till varje måndag i vävstugan under skolan i Sjötofta.

Idag kommer elva kvinnor till träffarna.

– När folk får gott om tid att göra det de vill, då börjar de väva. Många mattor härifrån har prytt barnbarnens golv, säger hon.

Och för den som inte vill väva själv finns det ingen anledning att kasta gamla kläder. Förr i tiden kunde folk lämna in sina trasor och få tillbaka en matta. Det kan man göra än idag hos Margareta Ström.