Sjukvård utan gränser
Håcksvik. Den som börjar jobba på organisationens sjukhus i Sierra Leone får vara beredd på att se minst ett barn dö varje dag.
Malarian är den sjukdom som tar flest liv, barn och kvinnor är värst drabbade.
– Det kan vara oerhört frustrerande att se så många dö av en sjukdom som på ett sätt är så lätt att bota, säger Susanne Elofsson.
Mediciner finns och de som kommer in i tid går att rädda. Allt som behövs är tre tabletter som kostar ungefär tio kronor.
– Den stora utmaningen är att informera och jobba förebyggande. Om alla hade myggnät skulle inte så många behöva bli sjuka, säger Susanne Elofsson.
Ett annat liv
Hon har jobbat som sjuksköterska utomlands för hjälporganisationer i tolv år. Först för en italiensk organisation, de senaste tre åren för Läkare utan gränser. Under den tiden har hon också varit i Sierra Leone.
– Livet där är väldigt annorlunda jämfört med här hemma i Håcksvik. Allt är väldigt oförutsägbart, man vet aldrig i förväg hur en dag ska se ut, säger hon.
Susanne Elofsson har fått lära sig att hantera att det inte alltid går att hjälpa alla. Hennes fasta övertygelse är att hon gör bäst nytta genom att verka i det lilla.
– Försöker man göra allt så leder det lätt till att man inte gör något.
Arbetet med barn är något som Susanne Elofsson tycker är helt fantastiskt. Ingen har så lätt att gå vidare som ett barn.
– De har en livsinstinkt som är helt otrolig. Där har vi vuxna mycket att lära. Jag har mött barn som förlorat ett ben av en mina och sedan bara lever vidare som om ingenting har hänt.
Under sina år utomlands har Susanne Elofsson haft sin bas hemma i Håcksvik. När hon är hemma i sin röda lilla stuga har hon bara några hundra meter hem till sin mamma och sin ena systers bostäder.
– Jag har alltid känt mig hemma där jag har varit och jobbat för stunden, speciellt i Sierra Leone, men det är här jag har mina rötter.
Nu har hon varit hemma sedan i oktober förra året. Det är det längsta på tolv år.
– Jag har samlat på mig så mycket intryck under de hår åren som jag nu kände ett behov av att reflektera över. På något sätt vill jag försöka få ihop mina olika världar, säger Susanne Elofsson.
