Kommunen kritiseras av synskadad

Under hösten har SRF, Synskadades riksförbund, haft en kampanj för att uppmärksamma brister i den kommunala servicen och informationen för synskadade.

Martin Lindbäck förlorade synen i en arbetsplatsolycka när han var 30 år. Det är nu 40 år sedan.

Han arbetade på en plastfabrik när en slang med lut gick av och Martin fick en dusch över sig.

– Jag hann ta ut riktningen till nödduschen och på vägen dit försvann synen.

Martin hade fru och två barn som var tre och fyra år gamla.

– Hela familjen drabbades. Men barnen var mina bästa vänner som jag ägnade mig åt hela tiden.

Martin och hans fru har nu varit gifta i 42 år.

– Det har faktiskt hållit hela tiden, säger han.

Ett år fick Martin tillbringa på sjukhus och sedan gick han en anpassningskurs i ett halvår. Där fick han lära sig att förstå sitt handikapp och använda andra sinnen. Han lärde sig att räkna pengar, gå med käpp och laga mat.

Efter det läste han ekonomi och gick han tillbaka till sin gamla arbetsplats och arbetade med transport- och lastplanering.

1983 blev han ombudsman för SRF och där jobbade han fram till pensionen 2006. För ett år sedan flyttade han från Östersund till Svenljunga för att komma närmre barnbarnen.

Martin Lindbäck berättar att människor bemöter honom på väldigt olika sätt. Han han har haft grannar som knappt hälsat på honom.

Han jämför situationen med någon som förlorat en nära anhörig.

– Man är rädd, fruktansvärt rädd för att såra en.

Martin Lindbäck tillhör en minoritet bland de synskadade. Han ser inte alls. De flesta synskadade har en liten synrest.

En viktig hjälp för honom är Utzi, hans ledarhund som är åtta år gammal. Martin fick henne när hon var fyra år och då var hon grundtränad.

Hunden ska varna för hinder, men det är Martin som sköter orienteringen.

– Du får en väldigt bra kompis. Den är hela tiden med.

Inom SRF finns ett ämne som det alltid blir diskussioner om.

– Man behöver bara säga ordet färdtjänst, så blir det liv överallt, säger Martin Lindbäck.

Han är kritisk till att man bara har en central för hela västsverige. Han har märkt att chaufförerna inte hittar lika bra när de måste köra över så stora arealer.

Hemtjänsten är också en viktig del som kan hjälpa till med det vardagliga. En sådan enkel sak som att få lika färg på strumporna är svårt för en synskadad.

Att handla mat är en annan sak som innebär svårigheter när man inte ser prislappar och inte kan läsa på baksidan av paket.

– Man går in där och går dit man hör att de slår in i kassan. Sedan får man vänta på att någon ska uppmärksamma en.

En del synskadade har blivit bortvisade från affärer.

– Personalen har frågat ”kan du komma i morgon i stället?”.

– Jag har tur som har en hustru, hon får handla i stället.