Valfrihetens förbannelse
Kan det verkligen förhålla sig på det viset som jag skriver i artikelrubriken. Är det möjligt att valfrihet skulle vara något negativt. Alla eller rättare sagt nästan alla talar ju sig varma för att det är bra med valfrihet. Och ordet i sig ger ju glada vibrationer. Vem eller vilka vill inte välja, bara det ger ju en känsla av frihet, ett personligt förverkligande. Och efter det lilla ordet "val" följer just "frihet". Verkar nästan som om himmelriket på något sätt skulle finnas bakom närmsta husknut.
Men en sak är ofta teorin och en helt annan verkligheten. Vanligtvis är nästan allt bra i teorin, men då realiteten smyger sig på blir det många gånger ett helt annat läge.
För några år sedan infördes en möjlighet att flytta pengar än hit än dit för att på det viset maximera pensionen när den en gång i framtiden eventuellt skall falla ut. Jag vet inte om det var särskilt bra. För personer som gjorde och gör de rätta valen kan det hela te sig lockande, men hur blir det för alla de andra. De som inte kan eller orkar sätta sig in i det hela - skall de få skylla sig själva. De dumma alternativt slöa "göre" sig icke besvär.
Har alla TV-kanaler gjort oss lyckligare. Nog har valfriheten ökat. När jag var liten (under 1800-talet) hade vi i Skåne TV-sändningar enbart från Danmark. Sedan kom den s.k. Hörbymasten och frälste oss. Nu är det inte längre master utan satelliter. Jättemånga olika program, men ökade därmed lyckan i det svenska folkhemmet.
Och slutligen skulle vi också få välja elleverantörer. Det skulle bli fritt, det skulle bli bra. Bort med all onödig byråkrati. Och när jag då tittar på elräkningen som skall betalas så vet jag inte om det verkligen blev så mycket bättre. Eller kanske jag i stället för med pengar skall betala med frihet. Undrar jag hur elbolaget kommer att reagera. För egen del har jag ännu inte bestämt mig hur jag skall göra.
