Stackars bajsmannen !!!

Trevliga Kristina, Håkan och Simon har varit på besök hos oss. Vi (liksom de) försöker alltid hitta på något tillsammans. Allt blir liksom roligare på det viset. Eftersom jag själv inte varit på "levande" auktion på jättelänge så blev valet att åka till Limmared och gå på auktion. Det hela var inrättat i en gammal konsumaffär och ordningen var tipp topp. Grejorna var föredömligt exponerade, människorna trevliga rakt igenom och auktionsutroparen superb. Han var liksom bara en god människa som kunde sin sak och kryddade sin professionalism med en lagom portion humor.

I fiket fanns det billigt kaffe och goda mackor. Stämningen var på topp, men så kom det där lite obehagliga och ytterst överraskande ordet MEN. Det blir ju alltid lite spänning på auktioner och det yttrade sig för mig denna gången i nödvändigheten av ett snabbt toalettbesök. Redan i kön dit mötte jag människor som rynkade ovanligt mycket på näsan. Så där vi gör för att visa andra och kanske oss själva att på den platsen luktar det fruktansvärt illa, men vi själva är absolut inte orsaken till det hela.

Det där med lukten var helt korrekt, en lukt som bör beskrivas som STANK. Vad hade hänt, egentligen? Utanför dörren till Herrarnas låg en avsparkad sko och den var ingalunda ren. Även skon hade tydligen varit med om en olycka, inte utanför, men väl inne på själva toaletten. Hur hade det hela egentligen gått till? Vi var många som undrade, men få som förstod alltmedan vi unisont höll handen för näsan.

Självaste bajsmannen hade varit framme den här lördagförmiddagen och till råga på allt på samma plats som vi själva. Ja, allt kan inte vara 100 procentig lycka. Men när vi sedan fick en pratstund med trevlige Lennart (Andreasson) och till ytterst måttfulla priser inköpte lite grejor som vi absolut inte behövde så kändes det innerst inne gott i själen. Go?a vänner, mysigt sällskap, fina små grejor - allt det där kompenserade för stackars bajsmannens Limmaredsmissöden.