SKITDAG på jobbet
Då vi planerat för något, i synnerhet om det är något positivt och det sedan inte alls blir vad vi tänkt oss; ja, hur känns det då? Jo, som vi alla vet, det känns skit och vi önskar nästan att vi helt enkelt hade sluppit den dagen.
Hur som helst har jag haft en sådan dag jujst idag. Under nästan fyra veckors tid har jag tillsammans med notarie och tre nämndemän haft ett pågående mål med anklagelser om ytterligt allvarlig brottslighet. Till omfånget stora mål kräver en hel del logistik. Var skall vi vara, vilka dagar kan advokaterna, när är det lämpligt att kalla vittnen osv. Allt det där som har med verkligheten att göra och om vilket inget sägs vare sig i läroböcker eller media.
Redan då jag på morgonen mötte den trevliga notarien och hon yttrade "Sven, vi har ett litet problem", så förstod jag nästan vad komma skulle, men ändå inte. Då hade nämligen följande hänt. Då vi förra veckan hade avslutat den rättegångsdagen upplyste jag alla om att vi skulle avsluta målet såsom idag. Start sattes till kl. 09.00. Igår hade jag semester. För att alla rätt skulle uppfatta tid gick det iväg en kallelse till just Häktet, eftersom fyra av de tilltalade är frihetsberövade.
Nu var det säkert mycket att göra på Häktet igår, för posten dit öppnades inte förrän vid 16-tiden. Bland posten fanns kallelsen till dagens förhandling. Det var bara det att transporten från Häktet till domstolens lokaler ombesörjs av Transporttjänsten och där gick det inte att vid den relativt sena tidpunkten lägga en beställning. Vad hände då???
Jo, det kom ingen transport och vi kunde inte avsluta målet som planerat idag. Istället blev det att försöka göra ombokningar med alla människor inblandade. Och det är ett logistikproblem av megakaraktär. Till slut lyckades dock det hela. Men mot slutet av arbetsdagen - vilken tröttat lite extra - så har målet inte kommit närmare sin lösning. Vi och alla andra får vänta till fredag med förhoppning om att då inga praktiska problem skall lägga hinder i vägen.
Ja, inte läste jag något om detta på universitetet. Där var det mest konstiga fall som jag därefter aldrig stött på. Nu stöter jag på andra saker; undrar just vad som är svårast att lösa.
