Nu är jag frälst !
Det tog en förbaskad tid, men nu är det klart. Äntligen har jag kommit i mål. Först var jag på Vårdcentralen, men motades som Olle i grind. Någon riskgrupp tillhörde jag inte och vanligtvis är det något positivt, men i detta fallet innebar det enbart en nekad spruta. Sedan föll jag även för åldersstrecket hur konstigt det än kan låta. Men så var ändå fallet.
Olika arbetsplatser har tagit saken i egna händer och Göteborgs tingsrätt var och är därvid inget undantag. Det skulle bli allmän ympning av personal som tidigare anmält sig. Där stod vi alltså uppradade som om det skulle bli vaccinering i småskolan. Fortfarande minns jag raden där plötsligt en sprutkänslig liten parvel ramlade till golvet. Nu fanns här inga parvlar direkt. Nu var det fråga om män och kvinnor som på livets stig hade hunnit mycket långt bort från småskolans lekar.
Vi var en disciplinerad hop som strikt höll oss till det svenska kösystemet. Vi fyllde i en lapp; ingen behövde be oss. Samhället fungerade här helt utan friktion. Och så blev jag inkallad. Rummet där vi annars har haft lite föreläsningar, mer eller mindre intressanta, var nu sjukhussal med två representanter från, som jag förmodar, sjukvårdande företag. Ett litet stick i armen och sedan var det hela över. Där hade jag (i likhet med media och många andra) haussat upp det hela till sådana obegripliga höjder och så var det hela redan över. Minnet blev enbart ett litet plåster på överarmen samt en informationsfolder om eventuella biverkningar.
Senare gick jag hem och väntade på lite biverkningar. Kanske lite stel i armen, men i övrigt ganska så euforisk. Måhända den senare känslan emanerade från att jag äntligen hade kommit hem till de frälstas skara, nämligen till alla vi (tänk att nu kunna skriva detta pronomen) som är vaccinerade eller ordet som jag själv föredrar, ympade.
