När försvann originalen i landet Lagom?

Ibland förnimmer jag likriktningstendenser som jag uppriktigt sagt finner trista. Och jag frågar mig själv - när försvann egentligen alla original? För nuförtiden ser jag nästan ingen eller inga som avviker från en massa människor som är så oerhört förvillande lika att jag inte kan skilja den ena från den andra.

Märkligt det hela. Vilka centrifugalkrafter finns egentligen. Skall vi slutligen alla hamna i mitten. Finns det egentligen några som vågar sticka ut på ena eller andra sättet. Är det kanske negativt i sig att alls avvika. Ibland tror jag att det är på det viset. Likriktningskrafterna verkar helt enorma.

Betraktar jag kläderna så ser de ungefär likadana ut. Många människor pratar på ett så likriktat sätt att redan innan de öppnar munnen vet jag vad som skall sägas ty någon minut tidigare har en annan person sagt nästan exakt vad som just är på väg att yttras.

Jag undrar om hela fenomenet är svenskt eller universellt. Jämför jag med politiska förhållanden kan sak samma sägas om de olika politiska partierna åtminstone här i landet. Birger Schlaug har redan sagt detsamma i dagens pappersBT. Åsikterna skall tydligen också vara ungefär desamma.

Ja, positivt är ändå att vi kommer att vara många i mitten, men än roligare hade det varit att få behålla en del av ungdomens originella personer. De gav ofta upphov till mycket skratt och än mer prat. Samt inte minst nya infallsvinklar och initiativ vilka vi nu riskerar att helt gå miste om.