Jag är verkligen kontrollerad
År efter år har jag suttit där på bussen eller så har jag suttit bekvämt bakåtlutad på tåget och njutit av att bara finnas till just då just där. Egentligen tänkte jag aldrig på att jag eller rättare sagt mitt färdbevis någonsin skulle komma att granskas av någon kontrollant. På tåg sker ju genom tågvärden en kontroll varje gång man åker, men på bussen är det måhända annorlunda. Efter att ha åkt dryga fem år skedde den första kontrollen. Jag tror att det var i Bollebygd det hände. Men jag passerade nålsögat och det kändes bra. Tiden gick och några kontrollanter såg jag aldrig mer till. Men sedan hände det för cirka tre veckor sedan. Ett gäng mörkklädda personer steg på bussen i Viared. De såg barska ut, men även den gången gick det bra. Alla andra verkade också ha varit lika laglydiga som jag. Döm om min förvåning då det veckan därpå blev förnyad kontroll och platsen var densamma. Jag började tycka det hela verkade lite mysko. Först inga kontroller, därefter inga kontroller och slutligen något av en final. Kan det hela ha att göra med att en ny bussleverantör ska ta över i vart fall buss 100. Ja, inte vet jag. Och idag var det alltså åter dags. Men vad är det egentligen fråga om. Kontrollanterna är trevligast tänkbara varför jag inget har att invända mot deras närvaro och deras arbete. Men visst är det märkligt att just nu mot slutet av upphandlingsperioden sker alla de kontroller som jag tidigare hade väntat på. Kanske man resonerar på sättet - bättre sent än aldrig.
