Gud eller Tomten

Inte så konstigt att vi vid den här tiden på året kommer in på det mest juliga av juliga företeelser, Tomten. Nu gäller väl detta knappast alla kulturer, men om vi inskränker oss till skitsnack på Göteborgs tingsrätt så ligger Tomten helt rätt i tiden.

Samtidigt som Tomten kom in i bilden - det kändes som om han plötsligt öppnade dörren - öppnade jag munnen och sa något om att Gud har väl skägg. Förvånade notarier tittade på mig än mer storögt än annars och undrade om jag hade blandat ihop Gud med just Tomten. Men brukar verkligen inte Gud avbildas med långt skägg. Det senare pryder väl än idag många män betraktade som heliga sådana.

Nästan en hädisk tanke att inte kunna skilja på Tomten och Gud. I och för sig är Tomten snäll (delar ut klappar) och Gud lär stå för den himmelska godheten, men där lär väl likheterna stanna. Dock inte mina egna funderingar.

Får Gud fortfarande vara en mansperson om han (?) nu nödvändigtvis skall personifieras. Eller skall Gud skrivas som han/hon. Sedan är det väl - av gamla tavlor att döma - det vanligaste att Gud är närmast vit som snö (plötsligt ytterligare en likhet med tiden just nu)i skinnet. Borde nog göra Gud till en person som bättre passade in i ett mångkulturellt samhälle och hur var det egentligen från början. Vi förknippar ju Gud och Jesus som ett med koppling i första hand till Mellanöstern varvid jag givetvis hänför mig till enbart Jesus. Och snart skall vi ju fira hans födelse.

Visst finns det likheter, åtminstone om tankarna får flyga fritt i mitt huvud en alldeles vanlig arbetsdag.