Från mysfarbror till COOL kille

Alla vet vi kanske hur fort saker och ting kan ändra sig. "Plötsligt händer det" är en bra reklam vilken inger hopp då det nästan helt slocknat. Från att i fredags ha varit "mysig" har jag under helgen genomgått den osannolika förändringen till att ha blivit cool kille.

Givetvis vet jag att så här års är det i allmänhet kallt i Ljungskile och i synnerhet i vårt föga isolerade hus. Det ligger nedanför ett högt berg, Flaggberget, och vid denna tid på året ter sig berget närmast gigantiskt. Det lilla huset, för många-många år sedan vagnmakar- och målarverkstad, står där och hukar i naturen och nästan ber om ursäkt att finnas till.

Annorlunda år det på vår och sommaren. Då växer det i alla hörn och mäktige eken vid tomtgränsen står där och ser ofattbart mäktig ut. Lite av kejsare. Nu är eken dock nästan helt avlövad och kejsaren ser lite skamsen ut i all sin nakenhet.

Inomhus var det så förbaskat kallt att det går bara inte att beskriva. Från golvet stiger en kyla rakt in i min lekamen och tackar gör jag för att jag i vart fall inte är ensam. Vi sätter på de flesta radiatorerna och det skulle vi aboslut inte ha gjort. En huvudsäkring utlöstes och det blev bra mörkt. Sedan ut till proppskåpet och med något icke för ändamålet avpassat redskap fick jag upp det hela. Bytte propp och sedan var lyckan total, men ack så kort. Det dröjde inte mer än tio minuter till samma propp utlöstes åter.

Bra på el är jag inte och snabbt fick jag dyra tanken på att det skulle finnas något elfel någonstans. Får bara inte vara sant tänkte jag. Då vi kunde konstatera att ett element uppförde sig väldigt konstigt ringde kära hustrun en trevlig elektriker som dock denna gång inte var så trevlig för han svarade inte. När sista proppen använts fick vi fara till byn och köpa på oss ett lager (härligt billig var förpackningen).

Efter detta tog vi det väldigt lugnt med värmen. Vi hade ju blivit varnade inte mindre än två (2) gånger. Det gick dock bra, men natten förvandlade mig till en allt coolare kille och den goda husvärmen från Borås kändes som drömmen om det goda landet. Men vi kom hem och det första Alfred sa redan i hallen på Bredgatan var de inte förvånande ordet "gu? va varmt och skönt det var här hemma".