En norrman på vinden, en rumänska på övervåningen och en BT-bloggare i källaren

I dessa eländiga eländigheters tider känns det angeläget att lyfta fram något positivt. Det har ju varit hemskt från alla medier den gångna veckan och jag minns särskilt tidiga nyheter från Radio 7 där det inte fanns något hopp alls att hämta från världen utanför Borås och då det på slutet kom över till att behandla vår hemstad, ja då blev nyheten att Borås HC än en gång hade förlorat en match i sin serie.

Vi i familjen passade lägligt på att fylla år och det höjde innetemperaturen en hel del. Sedan kom jag att tänka på hur glad jag blev - helst spontant så där - då jag av Erika fick höra att på vinden sover Eilif, Alexandra på övervåningen och Elin i källaren/kontoret. Det bör väl tilläggas att var och en valt sina sovplatser och jag har inte ens märkt dem (kom ju hem rätt sent igår).

Det som gjorde att jag inom mig blev glad är att vi ofta har många ungdomar i huset, ungdomar vilka samtliga är så förbaskat trevliga. Det är kul att de vill vara hemma hos oss. Att sedan bara prata med dem tillför mig någon form av inspiration (till vad vet jag egentligen inte) och en konstig kraft. Då vi i många andra sammanhang talar om unga människor för vi ofta fram dem som problem och belastningar. Det är så synd och destruktivt. Både för dem och för oss "gamlingar". För det första finns de ju till för att vi ville ha dem och för det andra kan de ju ta vid då vi så sakteliga börjar "falla" ihop. Tänk framför allt på det sista. Har du varit dum mot dem så kanske de på hemmet blir riktigt elaka mot dig då du bäst behöver dem.

Och nu är det fredag. Erika och jag skall åka iväg till Karlstad. Någon frågade mig; varför just Karlstad. Men till svar hade jag endast att det lika gärna kunde ha blivit Örebro, men nu blev det inte det.