Bröllops- och Nyårsklockor på samma dag

Det viktigaste skall ju sättas först, en förnuftig skrivregel. På det viset glömmer vi nämligen inte bort det. Därför har jag i rubriken den ordning som framgår.

Än en gång har två vänliga människor kontaktat mig för att hedra mig med ett uppdrag som vigselförrättare. Från början skulle ceremonin ha ägt rum alldeles i början av december, men eftersom jag då tyvärr inte hade riktig koll på min almanacka blev det hela flyttat till en annan dag och inte vilken dag som helst. I morgon, nyårsafton, skall det nämligen bli bröllop mellan Anne och Jonny.

Ibland när personer vill att jag skall viga dem finns det ett samband på det viset att jag träffat någon av dem i visst sammanhang. Det där sammanhanget kan vara t.ex. undervisning, men också att vi enbart åkt buss tillsammans och därvid knappast haft någon samtalskontakt alls. Men ändå anser han eller hon att det skulle vara lämpligt att jag tar hand om deras vigsel. Jag har sagt det tidigare, men likväl tål det att upprepas. Jag känner mig oerhört hedrad av att människor, som knappast alls känner mig, vill att jag skall vara delaktig i deras kanske största gemensamma dag.

I morgon blir det mycket bjällerklang. För efter det att bröllopsklockorna klämtat så är det senare på dagen/kvällen dags att ta farväl av ytterligare ett år. För Anne och Jonny rings det in, för året 2009 rings det ut. En underbar kontinuitet, som kan sägas symbolisera livet självt. Hoppas nu att vi alla kan glädjas med varandra och att vi just vid 12-slaget befinner oss på den plats och med de personer som vi då önskar. Skulle så vara fallet, vilket jag hoppas gäller för de flesta, tror jag att vi med både tillförsikt och glädje kan hälsa välkommet 2010. Men mest av allt önskar jag det nyblivna brudparet all lycka.