Bättre förr eller ju förr desto bättre

Min fru fick idag ett sorgligt meddelande med posten. Det var ett litet brev från Höganäs Saltglaserat att skulle man som kund vilja beställa något fick man vackert skynda sig för hela verksamheten skall avvecklas. Inte för att jag direkt gråter blod (hur fan går det till egentligen??), men saker och ting kommer snart att bli allt mer obegripliga. Eller vad sägs om följande i vart fall fram till nu kända citat och inledning till August Strindbergs Hemsöborna.

"Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett Höganäskrus i en svångrem om halsen". Vad i all sin dar skall vi nu ha runt nacken, blir det ett plastkärl från Tupperware?? Jag bara undrar jag. Inte för att jag känner mig "storsvensk", men vad håller egentligen på att hända med det som vi betraktar som "vårt"??

Våra dalahästar - skall de tillverkas i Kina? I helgen som vi tillbringade i Karlskrona med ena världskulturarvet efter det andra (min alldeles bestämda uppfattning är att staden är värd både ett och flera besök) var vi inne i en hemslöjdsbutik och köpte en träslev. Själv tyckte jag att priset var hutlöst, 100 kr, men sedan så sa damen i affären hur slevstackaren tillverkades med yxa och då tänkte jag på timpengen. När expediten tilla att sådana här slevar kommer inte mer att tillverkas var jag faktiskt såld på sleven och kände mig riktigt duktig. I synnerhet som det var min kära hustru som så gärna ville ha den.

Ja, för några veckor sedan var vi i Glasriket och där suckade arbetarna med rätta över hur många tusen kronor det kostar att värma upp den för glastillverkningen nödvändiga ugnen. Ja, det känns ibland lite tungt att göra konstaterandet; allt var nog inte sämre förr.