Varför behöver vi knallen?
Ingen boråsare står egentligen likgiltig inför knallen – och bland företagare i Borås finns två skolor: Knallen tillhör historien och symboliserar en närighet som ingen boråsare vill förknippas med.
Knallen är en viktig traditionsbärare som fortfarande kan fungera varumärkesbyggande.
Jag lyssnade på Anders Edström i onsdags, under en eftermiddag på Högskolan i Borås som rubricerad ”Handel & IT – vilka utmaningar står vi inför?” hade samlat en rad intressanta föreläsare. Anders Edström är professor vid Institutionen Handels- och IT-högskolan i Borås och expert på knalleandan och dess historia.
Johan Söderström (BT 26/11 -10) och BT:s politiska redaktör Katarina Larsson (BT 26/9 -09) har tidigare på dessa sidor berättat om rapporten Knalleandan i gungning? där Edström ingick bland skribenterna och vars titel säger en hel del om det fortfarande stridbara i knallebegreppet.
I onsdags ställde Anders Edström inledningsvis frågan om människor i Borås med omnejd har en särpräglad inställning till arbete och företagande? Många skulle säkert svara ja på den frågan.
Edströms beskrivning av knalleandan – affärssinne, kundinriktning, kostnadsmedvetenhet och administrativ enkelhet – kan sammanfattas med den mer skämtsamma fras vi boråsare gärna karaktäriserar oss med: ”Vad kôstar det för mig?”
Edström hade också några exempel ur gamla dokument som beskrev knallen som en person vars närighet och förmåga att se alla mänskliga möten som en möjlig affär oftast väckte en välgrundad misstänksamhet.
Det räcker att notera hur knallen används i Borås i olika sammanhang för att förstå att vi fortfarande sliter med frågan om vår knalleidentitet. Tre exempel:
Knallestatyns placering. Sedan några år tillbaka är den framflyttad till att välkomna besökare som via Borås Resecentrum promenerar in mot centrum. Vad säger egentligen den placeringen om vår självbild?
Högskolans emblem innehåller en knalle. Det är en inte oviktig – om än inte alldeles lättolkad – markering av ett lärosäte som ska ligga i framkant på alla fronter.
Borås Tidning sportsidor innehåller inte längre några knallar. Under flera år betygsatte vi spelare med hjälp av knallar. Inför redesignen i maj beslöt vi, efter viss vånda, att ta bort dem, i syfte att markera vår vilja att möta en ny tid med ett modernt formspråk. Vi förväntade oss en smärre läsarstorm. Den uteblev helt. Tvärtom – många välkomnade förändringen.
Det finns säkert fler exempel på den kluvenhet inför knallen som symbol vi boråsare känner. Anders Edström pekade dock på en grundvärdering som i-n-t-e ingår i den traditionella knalleandan, nämligen uppfattningen att samverkan är bra.
Och den värderingen – som är nödvändig för all utveckling, inte bara inom näringslivet – är inte alldeles enkel att lansera med hjälp av en närig gårdfarihandlare.
För övrigt:
? finns rapporten Knalleandan i gungning? att läsa på nätet: http://bada.hb.se:80/bitstream/2320/5465/1/Vetskapfprof14.PDF
? så fick boråsaren Ulf Lindström tidningens VI:s fina litteraturpris i fredags. Romanen som prisades heter En god man och är – bland mycket annat och egentligen inte uttalat, men ändå – en lysande satir över knalleandan. Läs den. Om ni nu inte gjorde det när den gick som följetong i BT i somras.
? finns nämnda artiklar av Johan Söderström och Katarina Larsson att läsa här: http://www.bt.se/ledare/katarina_larsson_politisk_redak/article1541650.ece
