Annons
Nyheter

På spåret mot framtiden

SOM-institutets årliga vårseminarium är ett formel 1-lopp genom all upptänklig statistik om samhälle, opinion och medier. Under några timmar i anrika Torgny Segerstedt-salen i Vasaparken i Göteborg presenterar, i hisklig fart, tio forskare elva analyser av färska undersökningssiffror. Sammantaget försöker de svara på frågan:
Vart är vi på väg?
Nyheter • Publicerad 26 april 2014

I torsdags var det dags igen. Häng med på en guidad tur genom siffror och kurvor, mot den svenska framtiden – och jag varnar er, det kommer att gå undan?

Henrik Ekengren Oscarsson, institutets föreståndare, inledde om hur opinionsskiftena ser ut och visst, högervinden har mojnat, men nej, vänstervinden har inte övertaget. Det är jämnt skägg. 2013 är de lika många som identifierar sig som högersympatisörer som vänsterdito.Ekengren Oscarsson hade också ordning på vad vi svenskar oroar oss för? Tre ämnen har ökat: miljöförstöring, klimatförändringar och en försvagad demokrati.Vilka samhällsfrågor är viktigast för oss? Jo, arbetsmarknad, utbildning och sjukvård. Strax därefter följer en bubblare: integration. Ekonomi? I dalande. Varför? De flesta har fått det bättre privatekonomiskt.

Annons

Lennart Weibull berättade om hur vårt förtroende för olika institutioner har förändrats. Facket och Svenska kyrkan är vinnare, de ökar i förtroende. Regeringen, storbankerna och kungahuset minskar. När det gäller det sistnämnda handlar det om rena raset, från 40 till 1 på en hundragradig skala. Orsak? Carl XVI Gustafs krishanteringsförmåga (det vill säga bristen på den) är mitt tips.

Annika Bergström presenterade forskning om hur oroliga vi är över vår aktivitet på nätet (och det är vi). Henrik Ekengren Oscarsson kom tillbaka med svenska folkets inställning till olika former av övervakning. Slutsats: vi gillar kameraövervakning, tycker det är okej med viss telefonavlyssning, är vacklande när det gäller övervakning av tele- och datatrafik och ogillar starkt åsiktsregistrering, mötesförbud och censur. Underlag för att Sverige ska utvecklas till en diktatur tycks således inte finnas.

Gissur Erlingsson konstaterade att den kris för de politiska partierna som var så påtaglig under 90-talet hade klingat av. Farten på medlemstappet har dämpats och förtroendet för partierna har förstärkts. ”Dagsformen är rätt ok”, konstaterade Erlingsson.

Lennart Nilssons mätning av opinionens inställning till vinster i välfärden var kanske dagens mest intressanta. Om vinster i välfärden tycker svenska folket inte. Och aldrig har svenskarna varit så positivt inställda till den offentliga sektorn som man är idag, och aldrig mer negativa till skattesänkningar. Däremot är man för valfrihet inom skola, sjukvård och omsorg. En paradox? Nej, men då är det ideella alternativ till den offentliga sektorn man är ute efter, inte privata vinstdrivande.

Maria Oskarsson konstaterade att när det gäller sjukförsäkringarna, pensionssystemet och a-kassan är många missnöjda, allra mest missnöjda är de med vänstersympatier. Den största gruppen svarande var dock den som markerade alternativet ”Ingen uppfattning”. Slutsats: vi förstår inte systemen, men vi gillar dem inte.

Medias situation togs också upp. Ingela Wadbring konstaterade att sociala medier inte håller på att ta över nyhetsförmedlingen. 67 procent av svenskarna har aldrig delat en nyhet på sociala medier. Jonas Ohlsson kunde fastslå att läsare av lokala morgontidningar är mer engagerade i lokal politik än de som inte läser lokal morgonpress. Ibland är forskning ljuv musik för en chefredaktör?

Linda Berg eldade på inför EU-valet och avslöjade (för det tror väl inte alla..?) att en klar majoritet av svenska folket är för ett EU-medlemskap och har varit det sedan Sverige var ordförandeland 2001. Däremot ska nog de politiska partierna akta sig för att driva kravet att Sverige ska gå över till euron som valuta. Då får man en hel väljarkår emot sig.

Allt avslutades med att eftermiddagens primadonna, den ende som med självklarhet drog över sin tilldelade tid, Sören Holmberg , redogjorde för väljarnas betyg på regeringen och slutsatserna inför valet man kunde dra av det. Holmberg aktade sig för att peka ut en valvinnare (han hade ju rejält fel senast), men läste man honom rätt mellan raderna så trodde han på ett rödgrönt övertag. Däremot, påpekade han noga, tyder det mesta på att regeringsfrågan blir klurig. Eller med andra ord – SD i vågmästarroll kan göra den klurig.

Och sedan var det slut. Vart är vi på väg? Med forskningens hjälp ser vi i alla fall åt vilket håll alla spår leder. Fortsättning och fördjupning följer?

SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation, grundad 1986, vid Göteborgs universitet som strävar efter en stark närvaro i svensk samhällsdebatt.

S står för samhälle, O för opinion och M för medier.

SOM-institutet drivs i samverkan med institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Presentationen i torsdags var en försmak på boken Mittfåra & Marginal som utkommer i juni och innehåller en stor mängd undersökningar, bland andra de i texten nämnda.

Stefan Eklund, chefredaktör
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons