Annons
Nyheter

Boråsmaktens megafoner

Var ska det demokratiska samtalet föras? I den digitaliserade samtiden är det inte längre en okomplicerad fråga.
Nyheter • Publicerad 12 maj 2013

Förr var tidningen det självklara valet när politiker ville nå ut med sitt budskap, antingen genom presskonferenser och andra utspel som genererade artiklar, eller genom debattartiklar.

Med tidningen som arena igångsatte man ett samtal med medborgarna, via journalisternas frågor i intervjusammanhang eller via svar direkt från medborgare och meningsmotståndare på debattsidan. Dialogen levde.

Annons

Idag är allt det där inte självklart. Politikerna har fått nya redskap. De kan kommunicera på egna hemsidor, med bloggar, facebook eller twitter – och de kan välja om de vill ha en dialog eller inte.

Det sistnämnda är viktigt, och väcker en allvarlig fråga: Varför skulle den politiska makten vilja stå oemotsagd?

Ett svar kan vara det italienska exemplet Beppe Grillo, populistpolitikern som gjorde ett enormt framgångsrikt val i februari genom att ihärdigt välja bort traditionella medier och istället använda sociala medier som en megafon. Han kombinerade det med ett flitigt torgtalande och illustrerar därmed hur nära de sociala medierna egentligen ligger de pre-moderna, det som handlar om att samlas på gator och torg.

I den kombinationen ligger de sociala mediernas enorma framtidspotential. De är en motsvarighet till forna tiders torgsamtal.

Det här är en fara för den mediebransch som idag jobbar i ekonomisk uppförsbacke. Har vi råd att förlora vår plats som demokratiskt samtalsforum? Tappar vi inte i angelägenhet då? Har vi i media överhuvudtaget förstått allvaret i det kommunikationsskifte som håller på att ske?

Finns det Beppe Grillo-tendenser hos makten i Borås? Nja, det är väl att ta i, men vid några tillfällen den senaste tiden har den politiska maktsfären valt megafonmodellen istället för att vilja gå i dialog: en BT-ledare kritiserade för en tid sedan (BT 23/4) stadsjuristen Lars-Olof Danielssons förfarande att som privatperson driva ett ärende i vilket kommunen hade fått en bakläxa. Svaret från två chefstjänstemän i Borås stad kom inte på BT:s debattsida utan på Borås stads hemsida. Man använde sin egen arena och såg inte BT:s arena som en möjlighet till dialog. När vi i april rapporterade om SKL:s landsomfattande jämförelser mellan skolor i Sverige var inte kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S) och de rödgröna nöjda med vår rapportering utan valde att dels via facebook (Ulf Olsson) på ett förolämpande sätt ifrågasätta vår journalistiska objektivitet, dels via de rödgrönas blogg ”rätta” vår artikel (som alltså inte innehöll några sakfel). I inget av fallen var dialog uppenbarligen intressant. Megafonmodellen valdes.

Vikten av att ha sista ordet är överskattat i debattsammanhang och vi journalister är ibland (mig själv i högsta grad inbegripen) alltför snabba att klippa till en meningsmotståndare med några rappa meningar i en replik. Därför behöver även vi i media tänka igenom hur de nya villkoren för det demokratiska samtalet ser ut. På BT funderar vi därför för närvarande över vår ”svarskultur” och hur den ska gestaltas i det digitala tidevarv vi befinner oss i. Öppenhet för olika perspektiv är en ledstjärna i det arbetet.

Men förhoppningsvis funderar även den politiska makten i Borås över hur de kommunicerar. Megafonmodellen har nämligen sina demokratiska risker.

Stefan Eklund
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons