Wikerud bakom allt

Det kliar i både armar och ben där han ömsom sitter, ömsom står på lagledarbänken.

27-årige Henric Wikerud är fruktansvärt spelsugen. Men den nyopererade axeln sätter stopp för entré på planen.

– Jag har skjutit för många skott under åren, ledbanden slets ut, säger han och ler snett.

Hällingsjökillen är egen produkt och första generationen av Tostaredsspelare som växt upp med handbollen.

När herrlaget gjorde succé och avancerade till division III förra säsongen var det mycket tack vare Henrics målskytte, försvar och ledarskap. Han har fungerat som spelande tränare i tre år.

– Lite saknas man kanske där ute men vi tappade även duktige Anders Johansson till BHK från fjolårslaget. Dessutom har det varit småskador och annat som ställt till det för kontinuiteten på träningarna, säger Wikerud.

Jumboplacering i tabellen – han kan vara stolt över att basa för Sjuhäradsbygdens näst bästa handbollslag, bara Borås HK ligger högre i seriesystemet.

– Trots att det gått motigt i vinter har vi ett gott gäng och lever högt på kamratskapen.

Tostared kommer bara till namnet från Tostared. Handbollsklubben hör numera hemma i Skene och Tygrikeshallen och är hela Marks angelägenhet.

Killarna i herrlaget kommer från nästan alla småorter förutom just Tostared. Stommen är födda 1981.

– Vi var en riktigt bra kull som yngre och var topp 20 i Sverige ett par år, berättar Wikerud.

Den positionen har man blivit av med.

– Men riktigt så här illa ska det inte vara, säger Wikerud och tittar upp på anslagstavlan som avslöjar hemska 23–46 till gästande Baltichov.

De 27 insläppta målen i första halvlek var snudd på pinsamma, menar han.

Så mycket till analys hinns dock inte med den här kvällen. Så fort domarna blåst för full tid stormar damlaget ut på plan för träning. Därmed väntar nytt uppdrag för Tostareds ideellt massarbetande man.

– I dag är det inte så farligt stressigt ändå. Det är värre när lagen spelar match direkt efter varandra och man inte hinner gå igenom taktik och annat med laget som spelar andra matchen.

Herrarna tränar två gånger i veckan, tjejerna är ambitiösare med sina tre pass.

– Jag är ny för i år som damtränare. Det är väldigt kul eftersom det går så bra. Tjejerna är yngre och mer utvecklingsbara, konstaterar Wikerud.

Just det. Dessutom parkerar laget på tredje plats i division III med möjlighet till avancemang.

För herrarna ser det mörkt ut.

Det lutar åt att Henric Wikeruds comeback som spelare blir i division IV till hösten.

– Men vi ger inte upp. Killarna kan betydligt bättre än de visade i dag.