Sporten och spriten - det dricks mest inom lagidrotterna

Attityderna grundläggs tidigt.

Och lever kvar ända upp på elitnivå.

Innebandypremiär.

En 17-årig talang gör matchens första mål – rakt upp i krysset – inför sina föräldrar och annan jublande publik.

– Härligt. Jag köper ut åt dig när du vill, ropar en euforisk klubbledare.

Exemplet är från division II och ett par år gammalt, men principdiskussionen ständigt lika aktuell.

Hade den kommentaren kunnat fällas i en friidrottstävling, efter ett cykellopp eller en brottningsmatch?

–?Jag tror inte att en friidrottsledare hade ropat så på en stadion. Det finns ett värdesystem som gör att det som är möjligt i exempelvis fotboll och ishockey är helt omöjligt inom friidrott, säger Mats Trondman, professor i kultursociologi.

I somras åkte Elfsborgs Daniel Mobaeck fast för rattfylla efter en fest tillsammans med laget. Nästkommande match – tio dagar senare – spelade han från start.

–?Säg att Carolina Klüft gjort samma sak – då hade hon varit död som idrottspersonlighet. I fotbollen händer det inte så mycket.

Trondmans forskning visar ett par komprometterande faktum för Idrotts-Sverige, och framför allt inom lagidrotterna.

–?I unga år är det oftast ingen fara eftersom föräldranärvaron är hög. Men jag hade själv min alkoholdebut i en buss på väg hem från en hockeymatch. Jag var 14 år och de äldre spelarna bjöd, säger Mats Trondman.

I takt med stigande ålder minskar föräldranärvaron på barnens aktiviteter – och därmed ökar också risken för alkoholkonsumtion.

–?I en undersökning frågade jag ungdomar vad de gjorde för bedömning av sina ledares inställning. Fyra av tio trodde att ledarna tycker det är okej att festa till det, så länge man sköter match och träning.

Att det dricks mer inom lagidrotter har bara indirekt med idrotterna i sig att göra. Det handlar mer om att lagidrottare har ett större socialt nätverk och ju fler vänner och bekanta man har, desto mer dricker man.

Ett annat faktum från forskningen på idrottande ungdomar är att alkoholkonsumtionen tenderar att vara högre bland de som tränar mer.

En svårförklarlig paradox för de som ser elittränade människor som sunda.

Inom individuella idrotter ser attityderna annorlunda ut.

Det finns flera faktorer att ta hänsyn till. Bland de aktiva liksom bland de runt omkring.

– Exempelvis friidrotten är mer medelklassorienterad än fotboll och där ingår det i bilden av att vara en respektabel människa att inte vara full när Carolina Klüft springer. Inom arbetarklassen finns det en mer tillåtande attityd – en attityd som säger att en karl ska kunna tåla ett par öl.

– Men att det är en fråga om klass stämmer inte alltid. Det har också med traditioner att göra.

Den inflytelserika engelska fotbollsligan beskrivs ofta som hård – och det gäller inte bara spelet på planen. Lagens julfester är ökända och mer än en gång renderat i skandalartiklar i pressen.

– Jag hörde en intervju med Evertons tränare i fjol där han sa att det är nödvändigt att ta någon öl för att det håller samman gruppen. På Wolverhamptons arena finns det en pub precis bredvid omklädningsrummet.

I Sverige har flera debattinlägg skrivits om det komplicerade förhållandet mellan alkoholreklam och idrott.

– Att tränarna gör reklam för öl medan spelarna inte får dricka? jag vill inte kalla det för dubbelmoral, men det säger en del om kulturen. Carolina Klüft kan göra reklam för havreflingor, men aldrig för öl.

En sak tycks i alla fall stå klar när det gäller idrott och alkohol: Det var inte bättre förr.

En idrottsledare som BT pratat har vittnat om hur han som fotbollsjunior cirka 30 år tillbaka i tiden kunde bli bjuden på alkohol av sina egna tränare på träningsläger.

– Det har blivit bättre och bättre, säger Mats Trondman.

Det innebär inte att arbetet är slutfört.

– Man kan bara förändra den här kulturen genom ansvarstagande ledare.