Silverbragd av Oscarsson och Nilsson
– Det ska egentligen inte vara möjligt, säger Henrik Nilsson, 35, efter silverloppet i Szeged.
Det vilda firandet i Aten 2004 var det perfekta slutet.
Trodde Markus Oscarsson och Henrik Nilsson.
Men sju år senare är de – mot alla odds – tillbaka i världseliten och dessutom klara för ett nytt OS på K2 1000 meter.
– Så jäkla skönt. Det är en lättnad och glädje som jag aldrig har känt förut, säger Henrik Nilsson
Nilsson lade av med elittävlandet efter OS-guldet. Men genom sitt jobb som lärare vid kanotgymnasiet i Nyköping har han aldrig släppt kontakten med sporten.
Kände glädje
I början av förra året kom de första tankarna på en comeback.
– Jag hade tagit en sväng då och då, känt att det var kul igen och att jag borde testa och se hur bra jag kan bli om jag började träna.
Femteplatsen på EM för två månader sedan bekräftade att svenskduon var på rätt väg. Semifinalen i torsdags, då de gick vidare på tid, var däremot allt annat än bra.
– Vi trodde att vi var utslagna och skulle köra B-final. Självförtroendet fick sig en ordentlig törn.
Men i finalen paddlade de som, ursäkta uttrycket, i fornstora dagar och knep andra platsen – 66 hundradelar före Ryssland. Guldet gick till Peter Gelle och Erik Vicek, Slovakien.
– Det är en riktig boost för självförtroendet. Vi visar att vi fortfarande gör våra bästa lopp när vi har som mest press på oss och att tävlingsdjävulen finns kvar, säger Nilsson.
SOK-stöd
Henrik Nilsson har fått tillbaka stödet från Sveriges olympiska kommitté, SOK, vilket gör att han kan vara tjänstledig fram till OS i London nästa år.
TT: Men varför gör du det här? Du har ju redan varit bäst i världen.
– Det här är ingen fortsättning på det. Det här är en ny resa – med mindre krav på mig själv och mer glädje. Jag ska njuta mycket mer av den här resan.
Lagkamraten Anders Gustafsson, som en halvtimme innan slutat tvåa på K1 1000 m, var lika imponerad som alla andra.
– Det ska inte gå. Men för OS-mästare gäller tydligen inte samma fysiska lagar som för andra.., säger han.
Det var bara en sak som fattades för det svenska VM-laget på fredagen: En guldmedalj.
– Men för oss var det här som ett guld, säger Henrik Nilsson och fingrar på silvermedaljen.
