Annons
Mad Fish, Combat Cupcake, Julie Jet och Final Cunt Down. Udda smeknamn är vanligt i sporten som väntar på bekräftelse.
Sport • Publicerad 12 november 2011
Foto: Anton Hedberg

Svett, smärta och hårda tag. Det smäller i sargen när tjejerna i Gothenburg Roller Derby trampar igång rullskridskorna och går loss på varandra.

–Det är tufft på banan, men sen kramas vi efteråt, säger boråsaren Linda Jansson, som är en av veteranerna i laget.

Annons

Det är tyst och mörkt runt de nedsläckta lokalerna i Biskopsgårdens industriområde. Efter att vi gått förbi ett trasigt stängsel och in genom en sliten port syns plötsligt ljuset längst upp i trappuppgången. Där uppe, i Hisingens Inlinehall, gör tjejerna i Gothenburg Roller Derby sig redo för träning.

Linda Jansson har varit med i laget sen i februari.

–I början kunde jag knappt stå på rullskridskorna. Jag var som Bambi på hal is, helt grön, säger hon och tittar ut över den del av banan där nykomlingarna, eller färskingarna som de kallas, lär sig grunderna i sporten.

–Jag har hört att det är den snabbast växande sporten bland kvinnor i Sverige. Den bara väntar på att bli tagen som en seriös sport, säger Linda.

Roller derby är främst en sport för tjejer, i Sverige finns det endast tjejlag. I USA, landet där sporten tog sina första stapplande rullskridskoskär, finns lag för killar.

– Många är intresserade, men man får döma, bli tränare eller bli maskot, säger domaren Mikael Johansson, med ett leende när vi sitter ett gäng och diskuterar sportens olika inslag.

En sak som fångar uppmärksamheten är alla smeknamn som används under tävling och träning. Linda Jansson, som arbetar som webbutvecklare, kallar sig Meg A Bite. Domaren Mikael Johansson kallar sig Long Arm of the Law, på planen finns Mad Fish, Combat Cupcake, Julie Jet och Final Cunt Down.

– Det är ofta lite småsnuskiga varianter på kända namn med en twist, berättar Mikael.

Roller Derby är en undergroundsport, som växer konstant. Det är utmanande hotpants blandat med rå kamplust, tatueringar och krigssmink.

Och som alltid finns det en motsättning mellan att vara underground och spännande mot att vara känd, men samtidigt lite mer kontrollerad.

Annons

– Det handlar om att det ska vara en annorlunda sport. Men man måste ju inte ha svart hår och tatueringar, det finns även snälla blonda tjejer utan tatueringar här, säger Lottie B. Bad, eller Amanda Grapne som hon heter utanför Roller derby-världen.

– Samtidigt kommer amerikanska tv-kanalen ESPN aldrig sända någon match så länge som en av de tävlande går under namnet Fist Fucker, lägger Mikael till.

En stund senare tar Linda Jansson vattenpaus och åker in till sargkanten. Hon fick upp ögonen för Roller Derby när hon skapade göteborgsklubbens hemsida. Hon testade, och fastnade.

– Jag hade inte tränat någonting tidigare, så det är ett jättebra sätt att komma i form, i början hade jag en fruktansvärd träningsvärk, säger Linda, som hunnit fylla 30 år.

– Man kanske vågar lite mer än när man var yngre, eller så får man bara 30-årskris och vill börja träna. Snittet i laget ligger mellan 25 och 30 år, men är du över 18 så är du välkommen.

Linda är del i det lag som åkte till Finland för två veckor sedan. Träningsläger och träningsmatch, eller scrimmage som det kallas, tillsammans med lag från Finland och Danmark stod på menyn. Ett viktigt tillfälle att öva sig i skarpt läge.

För det finns inte så många lag i Sverige än.

–Det finns lag i Stockholm, Malmö och Luleå. Sen finns Roller derby i Umeå, Visby, Jönköping, Helsingborg, Varberg och Västerås också. Men jag tror inte att de har en färdig laguppställning än, säger Linda.

Från banan hörs glada rop blandat med tunga stön, av trötthet eller efter ett tungt fall. Emmelie Sjöberg, en nybliven boråsare och Roller derby-frälst tjej som kallar sig BombTwistBaby, pustar ut efter att halva träningen är avklarad.

–Först såg jag filmen Whip It och sen stod det om Roller derby i tidningen. Sen hittade jag hemsidan där det stod att de rekryterade folk, så jag tog mig hit och testade, säger Emmelie.

Annons

Att sporten är fysisk skrämmer inte, snarare tvärtom.

–Det är kul när man får in en riktig tackling. Men jag gör hellre en lös och laglig tackling än en hård och oschysst, säger hon.

Men allra helst en hård och laglig?

–Jo då, säger Emmelie och ser nästan drömmande ut för en sekund.

Robin Alvarsson
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons