Planerna på superligan: Det här vet vi
Vilka lag får vara med?
Tolv lag – Milan, Inter, Juventus, Atlético Madrid, Barcelona, Real Madrid, Arsenal, Chelsea, Liverpool, Manchester City, Manchester United och Tottenham – har kommit överens om att starta en ny turnering, Super League, som ska drivas av klubbarna själva. Klubbarna ska bryta sig loss från dagens Champions League, som styrs av det europeiska fotbollsförbundet, Uefa. Enligt klubbarna ska superligan bestå av 20 lag under premiärsäsongen. De tolv klubbarna ovan är direktkvalificerade. Det ska ytterligare tre klubbar vara, varav två enligt AFP är franska men ännu inte namngivna, och även dessa kommer att få status som medgrundare av superligan.
Hur är turneringen tänkt att se ut?
Turneringen bygger på samarbete med de nationella förbunden, som redan fördömt planerna. Men om superligan får som de vill kommer övriga fem deltagande lag att kvala in till turneringen baserat på föregående säsongs resultat. De 20 lagen delas sedan in i två grupper om tio lag. De tre främsta i varje grupp går till kvartsfinal. Lag fyra och fem i grupperna gör upp om de sista slutspelsplatserna. Slutspelet ska sedan se ut som dagens Champions League, med dubbelmöten fram till en final i maj månad. Det finns även planer för en damturnering med samma format.
När ska matcherna spelas?
Mitt i veckan, så att klubbarna kan spela i inhemska ligor på helgerna – men alltså inte delta i Champions League. Superligan ska spelas från augusti till maj. Superligan ska inledas "så snart som möjligt", enligt uttalandet från klubbarna.
Hur mycket pengar handlar det om?
Superligan kommer att ge lagen mycket mer pengar än vad de i dagsläget får från Champions League. De 15 grundarklubbarna får dela på 35 miljarder kronor bara för att vara med och dessutom lovar superligan att generera 100 miljarder kronor som ska delas ut som solidaritetsbetalningar till fotbollen i Europa.
Storklubbarna har länge argumenterat för att de intäkter som återkommande matcher mot sina mäktiga konkurrenter skulle ge. Till skillnad från att man i dag måste kvalificera sig för Champions League genom att placera sig högt i de inhemska ligorna, och sedan klara sig genom gruppspelet för få spela de största matcherna. Klubbarna, med stora skulder och enorma löner till sina stjärnor, säger att pandemin har "påskyndat instabiliteten i den befintliga europeiska fotbollsekonomiska modellen."
Vem betalar?
Den amerikanska storbanken JP Morgan har bekräftat att man går in som garant till superligan. Affärsmässigt har också planen sina fördelar eftersom de flesta lagen spelar varje år utan att riskera nedflyttning, vilket ger investerare och sponsorer säkerhet.
Vad säger Fifa, Uefa och de nationella förbunden?
Planerna fördöms unisont. Uefa har – tillsammans med det engelska, spanska och italienska fotbollsförbunden – hotat att förbjuda deltagande klubbar från "alla andra tävlingar på inhemsk, europeisk och världsnivå". Spelare riskerar också att stoppas från sina landslag och därmed exempelvis VM och EM. Superligan har svarat med ett brev till Fifas ordförande Gianni Infantino och Uefas dito Aleksander Ceferin där man meddelar att man "vidtagit lämpliga åtgärder för att ifrågasätta lagenligheten av begränsningarna för att bilda tävlingen inför relevanta domstolar och europeiska myndigheter som kan vara nödvändiga för att säkra dess framtid."
Vem vinner kraftmätningen?
Vissa tolkar planerna på en superliga som krass förhandlingstaktik från storklubbarna. De vill helt enkelt sätta press på Uefa och Fifa för att få mer att säga till om.
Till saken hör att klubbarna bekräftade sina planer dagen före Uefas exekutivkommitté inledde veckans möte där bland annat Champions Leagues framtid diskuteras.
En källa säger till The Guardian att "vanligtvis är hotet om en superliga ett bra förhandlingskort som ger inflytande. Men så här långt har det aldrig gått tidigare, långt ifrån."
Källor: AFP, Reuters, The Super League, The New York Times.
