Lennartssons väg till guldet

Just här startade den långa resan. På idylliska Dänningevallen nära Växjö mötte Jörgen Lennartsson sin första seniortrupp 1989.

Det var Kalle Wirland som öppnade vägen till en lysande tränarkarriär.

Vid BT:s besök skapar "Mr Vederslöv" omedvetet en symbolisk bild. Han fäller undan stålbommen till idrottsplatsen - och bjuder in till ett Småklubbs-Sverige i sin prydno.

Höstvindarna har målat träden fagert gula. Fotbollsplanen är ännu inbjudande grön. Klubbhuset har klassisk rödfärg och vita knutar.

På marken utanför ligger en hög med gammal tjock-tv, rostigt kylskåp och annan uttjänt bråte. Upprustning pågår.

- Nyligen målade spelarna om invändigt, duktiga pojkar, säger Wirland, visar ett fräscht innandöme i två våningar.

I denna miljö spelar Vederslöv/Dänningelanda numera inför 15-20 åskådare i det som kallas division V, men egentligen är åttonde nivån.

Under tränarperioden med Jörgen Lennartsson och Jan "Lill-Damma" Mattsson handlade det om riktiga division III, ibland med 500 i publiken.

- Då köpte vi färdiga spelare, nu har vi nästan bara egna talanger, säger Wirland, minns sommarmatchen när Tottenham lockade dryga 2 000 åskådare.

Äldre fotbollskännare vet att "Lill-Damma" vann allsvenska skytteligan tre år i följd (1973-75) för Östers IF.

Nu är Mattsson, 61, individuell tränare för Ldb Malmös damlag. Från sin skånska horisont berättar han i mobilen:

- Jörgen var härlig att jobba med: ambitiös, engagerad, kunnig och alltid att lita 100-procentigt på. Jag förstod direkt att han skulle kunna gå långt.

Lika positiva omdömen har pratsamme Wirland efter 50 år i klubben.

- Jörgen går hem överallt. Det är fotboll 24 timmar om dygnet. Fast han hann i alla fall hem till Växjö för att gifta sig.

Entrébommen hindrar inkräktare att styra in på Dänningevallen. Bredvid sitter en välkomnande skylt, sponsrad av ICA Teleborg.

Där arbetade både Kalle Wirland och Jörgen Lennartsson. "Mr Vederlöv" såg tränarpotential i den fotbollstokige telefonsäljaren.

- Han var duktig på jobbet också, men hetsig som bilförare. En gång körde en anställd så långsamt att Jörgen blev irriterad. "30 km/tim, tryck på gasen"!

- Nästa gång fick Lennartsson sköta pedalerna. Då gick det undan genom byn Bergsnäs. Böterna var på 900 kronor, haha, skrockar Wirland.

Till tvillingorterna Vederslöv/Dänningelanda kom Jörgen Lennartsson med annan erfarenhet.

Han hade själv spelat ungdomsfotboll i Växjö Norra IF. Lagkamraten Patric Ericsson minns honom därifrån och sedan från kompisgänget FK Växjö:

- Redan tidigt hade han ett jätteintresse för all fotboll. Men någon större spelare var han ärligt talat inte.

Efter juniortiden spelade de i lägsta serien med FK Växjö. Efter säsongen delade man ut skämtpriser. En gång fick Jörgen utmärkelsen Årets Halkis, syftande på en del missade målchanser...

- Jörgen gjorde större nytta vid sidan om planen, säger Patric Ericsson. Han var en jävel på att fixa grejer, exempelvis nyårsfester. Det är en kille man aldrig kan bli förbannad på.

Vi träffas vid Norrastugan i Växjös utkant. Drömmen om en fotbollsplan bredvid klubblokalen blev aldrig förverkligad.

VNIF använde länge Gamla Värendsvallen. Den anläggningen har nu rivits, till förmån för flotta Myresjöhus Arena.

Redan under ungdomsåren var fotbollen ständigt i centrum. Ericsson minns en av otaliga matcher framför tv:

- Det var landskamp och Jörgen retade sig att Bengt Grive skulle kommentera den. Så han ringde till TV3 och undrade varför.

Parallellt med det egna spelandet halkade Lennartsson tidigt in på tränarbanan. Han hjälpte till i Växjö Norras ungdomssektion och tog hand om klubbens damlag.

Den uppgiften skötte han så grundligt att det ledde till giftermål med mittfältaren Cecilia. Så hustrun visste redan vid bröllopet att makens fotbollslidelse sitter djupt.

Inte var det överraskande att Jörgen Lennartsson skulle hamna i Östers IF. Där fick han ansvaret för tipselitsatsningen. Bland spelarna märktes blivande Kalmar-målvakten Petter Wastå, Jesper Jansson och Lasse Johansson.

Östers cheftränare var Hasse Backe. Marknadschefen hette Erik Lundgren, f d försvarsspelare och nu fotbollsinvalid.

- Jörgen tog hand om killarna på ett fantastiskt sätt. Men det var tuffa tider i klubben. Vi hade egna sommarläger i Tipshallen och sov på madrasser i konferensrummet.

Lennartsson bjöd in småländska talanger från olika håll. Miljön var påver. "Idag skulle ingen jävel ställt upp på sånt".

Tipselitbasen levde lika enkelt som han lärde. Erik Lundgren om de spartanska förhållandena:

- Jörgen brann för fotboll och jag försökte hänga på. Han köpte storpack med köttfärspiroger. Dom käkade vi under alla sena tv-matcher.

Mitt i sin optimistiska vänlighet kunde Lennartsson vara påstridig, enligt Lundgren

- Jörgen ville ju ha upp sina killar i A-laget. Backe höll emot. Så ibland blev det rejäla diskussioner.

Så småningom kändes Småland för trångt för ambitiöse Lennartsson. Han fortsatte mot större uppdrag längre från hembygden.

Östers gamla Tipsextragäng har ännu en årlig träff i Växjö. Till sommaren hoppades de nog få ge sin uppskattade läromästare en fet guldapplåd.