Krönika: "Äntligen får jag betalt för jobbet uppför nyss"

Äntligen får jag betalt för jobbet uppför nyss. Jag njuter av fartvinden som smeker mitt ansikte. Men inte länge. Känner att det är något som inte stämmer. Jag har ingen styrsel i vänster fot och kan inte kontrollera rullskidan. Och det går ruggigt fort nu...

När farten äntligen avtagit och jag klarat balansakten utan att krascha i den branta backen förstår jag vad som hänt. Sulan sitter fast i bindningen, men det gör inte ovandelen av pjäxan. Det är bara att inse, jag behöver en ny.

Det blev början till en lång rad inköp inför förra skidsäsongen, som grävde djupa hål i min plånbok.

Besökte min lokala skidbutik för att kolla in utbudet av pjäxor. Vad som hände där är fortfarande en gåta. Jag styrdes mot väggen med skidor och efter att ha fingrat på flera av modellerna var jag fast. I nästa ögonblick hade ett par valt mig. Liksom trollstaven väljer sin trollkarl i Harry Potter. Det måste ha varit magi. Det var så jag motiverade det för mig själv i alla fall, för jag skulle ju bara ha ett par pjäxor.

Provade sedan igenom diverse sorters pjäxor tills jag föll för en. Min fot ville liksom omfamnas av just den. Typiskt, för den var egentligen alldeles för dyr för mig och definitivt inget att slita ut genom att åka rullskidor i. Så det blev en pjäxa till.

Nya lättare stavar, uppdaterad version av klubbkläder, skidglasögon. Ett pannband här ett par handskar där. Det är lätt att köpa, och förköpa sig. Det går bara fortare och fortare.