Järbyn laddar om igen

ALPINT VAIL

Då börjar skadeproblemen äntligen släppa.

– Realistiskt får jag ändå hålla låg profil, säger han.

Har något hänt med den ständige optimisten? ”Låg profil” är inte direkt vad som kännetecknat Järbyns försnack inför tävlingar förr om åren.

Ingen fara. Det är bara det att sviterna av den nu 13 månader gamla korsbandsskadan sitter i. När Järbyn velat bygga upp knäet igen har musklerna sagt ifrån och svarat med smärta. Flera operationer har krävts.

– Det är först de senaste tre–fyra veckorna som smärtan börjat släppa.

Nu kör han stenhårt varje morgon med det amerikanska landslaget – en kort bilresa från hemmet i Colorado.

Kontakten med det svenska landslaget finns också.

– Jodå, jag har kontakt med både åkare och tränare. När jag var i Sölden i Österrike i oktober så träffade jag hela gänget.

En vecka återstår till den alpina cirkusens fartpremiär i kanadensiska Lake Louise. Ont om tid att formtoppa en kropp som missade hela förra säsongen. Därav den låga profilen.

– Åkningsmässigt är jag inte där jag var förrförra vintern. Jag började träna störtlopp den här veckan och det finns många detaljer att förbättra. Det kan ta ett år att ta sig tillbaka från en så allvarlig skada och jag vet att det kommer att gå mycket upp och ner i vinter.

39-åringens långsiktiga mål är inte kommande säsong, utan den därefter.

– OS i Vancouver och att vinna en världscuptävling i störtlopp är det jag siktar på.

Det var förstås bitvis frustrerande att följa den senaste säsongen från tv-soffan.

– Säsongen 06/07 var inte särskilt rättvis – förutsättningarna var för ofta dåliga. Det var bättre förra vintern och det är klart jag har tänkt att det skulle varit kul att vara med då.

Livet på hemmaplan har å andra sidan fördelar också. I december fick han sin andra son.

– Jag har kunnat tillbringa mycket tid hemma och se pojkarna växa upp. Det har varit härligt.

I somras hade han tänkt att satsa på golfen. Skadeproblematiken och amerikansk byråkrati satte stopp för den saken.

En visumansökan drog ut på tiden och höll i princip Järbyn fast i USA i fyra månader.

– Jag ville kvala in till Borås GK:s lag i lag-SM, men det får bli någon annan gång. Jag spelar mycket här hemma. Inom en halvtimme finns 13–14 golfbanor. Häromdagen spelade jag för första gången på två månader och gick på ett under par efter tre inledande bogeys.

Fokuset nu är dock stenhårt inriktat på störtlopp och super-G. Och hoppet om framgång redan i vinter finns där ändå någonstans.

– När jag väl kommer i form vet jag att det kan gå fort. Självklart ställer jag upp i varje tävling för att vinna.

Den inställningen har inte ens en jobbig korsbandsskada kunnat ändra på.