unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

"Dopningsläkaren" får sin dom – riskerar fängelse

Operation Aderlass kan nu gå i mål, nästan två år efter dopningsrazzian under skid-VM i Seefeld.
Fem skidåkare och cyklister har redan dömts till fängelse. Läkaren som utförde bloddopningen kan på fredagen dömas till 5,5 års fängelse.
Läkaren som erkänt att han hjälpt idrottare med bloddopning, Mark Schmidt (mitten), ska nu få sin dom. Arkivbild.
Läkaren som erkänt att han hjälpt idrottare med bloddopning, Mark Schmidt (mitten), ska nu få sin dom. Arkivbild.
Foto: Peter Kneffel/AP/TT

Den tyske läkaren Mark Schmidt är anklagad för att ha hjälpt 23 skidåkare och cyklister från åtta nationer att dopa sig. Få av dem är några större idrottsstjärnor, men bland de misstänkta finns skidåkare som deltagit i vinter-OS 2014 och 2018 och cyklister som deltog i sommar-OS 2016 såväl som i Tour de France, Giro d'Italia och Spanien runt de senaste åren. Bland dem den förre cykelstjärnan Alessandro Petacchi.

Åklagaren vid domstolen i München yrkar på fängelse i 5,5 år. Kai Gräber vill också att Schmidt ska stängas av från läkaryrket under fem års tid. Schmidt har suttit anhållen sedan han greps i februari 2019. Fyra medhjälpare står också åtalade för att ha hjälpt läkaren med att bland annat samla in blod.

Schmidt åtalades för nästan 150 brott av vilka han erkänt flertalet. Han har erkänt att han systematiskt hjälpt idrottare att dopa sig sedan 2012, enligt focus.de.

– Jag tog fel väg, allt är mitt fel. Jag är väldigt ledsen för att jag drog in de andra fyra i det, sade Schmidt, enligt AFP.

Utredning startade 2014

Operation Aderlass (aderlass betyder åderlåtning, att man tappar blod) inleddes under skid-VM 2019 då österrikisk polis gjorde en razzia mot dopningsnätverket. Två timmar före starten av herrarnas 15-kilometerslopp grep polisen nio personer, fem av dem aktiva skidåkare, misstänkta för bloddopning. Tre åkare försattes på fri fot efter att ha erkänt, bland andra Max Hauke som ertappats med en spruta i armen.

Men redan 2014 startade dopningsutredningen som ledde fram till Operation Aderlass. Det var när den österrikiske skidåkaren Johannes Dürr åkte fast för dopning under OS i Sotji.

"Inte gjort någon vinst"

Läkaren har under rättegången sagt att det inte var han som initierade dopningen utan att han blivit tillfrågad. Han betonade också, enligt uttalandet som lästes upp av hans advokat, att det inte handlade om pengar.

"Jag har inte gjort någon vinst på dopningen", sade han.

Enligt France24 ska han dock ha bett om motsvarande 50 000 kronor per år för att hjälpa idrottare med bloddopning. Och man har funnit mejl där Schmidt velat ha 115 000 kronor vardera från två estniska idrottare.

Idrottare dömda

Schmidt har motsatt sig anklagelsen om att han skulle ha försatt idrottarna i fara.

"Det var alltid viktigt för mig att idrottarnas hälsa inte skadades."

I Österrike är dopning numera straffbart och fem av de aktiva som åkt fast under Operation Aderlass har dömts för idrottsbedrägeri. Det är skidåkarna Johannes Dürr, Max Hauke och Dominik Baldauf samt cyklisterna Stefan Denifl och Georg Preidler.

De internationella förbunden har också stängt av de skidåkare och cyklister som varit inblandade i bloddopningshärvan.

Fakta: Bloddopning

Bloddopning förekommer främst inom uthållighetsidrotter på elitnivå. Det går i korthet ut på att med förbjudna metoder öka mängden röda blodkroppar i blodet och därmed öka syreupptagningsförmågan.
Det finns några olika metoder för bloddopning:
Autolog bloddoping där man tappar sitt eget blod vid ett eller flera tillfällen och separerar de röda blodkropparna som kyl- eller fryslagras för att sedan återinföras några dagar före en viktig tävling.
Homolog bloddoping innebär att man använder lagrat blod från en annan person med samma blodgrupp.
En tredje och enklare metod är att injicera erytropoetin (epo) som är ett hormon som stimulerar kroppen att producera röda blodkroppar. Det finns även andra substanser som kan ge liknande effekter som epo.
Källa: Riksidrottsförbundet.