3 av 93 utlandsfödda i idrotts- styrelserna i Sjuhärad: "För dåligt"

I sammanställningen intill har BT listat styrelserna i tolv av Sjuhärads idrottsföreningar. Endast två av dem har överhuvudtaget en person född i annat land än Sverige. Siffrorna förvånar inte Karin Mattsson Weijber, men hon blir upprörd.

– Det är alldeles för dåligt. Vi är bra på att fånga ungdomar med invandrarbakgrund bland aktiva, men när det kommer till ledar- och beslutsfattarnivå tar det tid.

Riksidrottsförbundet konstaterade i rapporten ”Vilka är idrottens makthavare?” i våras att i de dåvarande 68 förbundsstyrelserna endast var sex procent av ledamöterna med utländsk bakgrund. Kombinationen kvinna och annan etnicitet än svensk var så ovanligt som två procent av samtliga ledamöter.

– Det här är allvarligt ur flera synvinklar, varav den främsta är demokratifrågan. Dessutom så måste vi ändra på statistiken om idrotten ska kunna behålla sin attraktions- och konkurrenskraft. Det måste se likadant ut på beslutandenivå som bland dem som är aktiva.

Riksidrottsförbundet och Karin Mattsson Weijber ska satsa på att få upp fokus på mångfaldsfrågorna.

– Vi försöker sätta frågorna under lupp och medvetandegöra problematiken. Det mest konkreta vi kan göra direkt är att satsa på ledarutbildning med inriktning på mångfald genom SISU, idrottens studie- och utbildningsorganistation.

Som paraplyorganistation för Sveriges idrottsförbund vill RI på sikt påverka rekryteringen till styrelserna. Här är könsfrågan också viktig.

– Det tar lång tid att se förändringar även på det området, kvinnor är fortfarande underrepresenterade, i synnerhet på ordförandeposten.

I styrelserna som BT granskat var 18 kvinnor och 73 män, det vill säga 19 respektive 81 procent vilket kan jämföras med 34 och 66 procent på förbundsnivå.

Att utvecklingen ändå går framåt är Karin Mattsson Weijber övertygad om.

– Det kan inte bli värre, bara bättre, men vi måste få upp hastigheten, säger hon.