Som Ibsen förklädd till reporter

Med hänsyn till arbetets betydelse skrivs och forskas det ytterst lite om det. Man kan fundera över varför det är så.

Det har jag gjort i sällskap med Alain de Bottons Arbetets lust och leda. Bättre inspiration i ämnet är svårt att tänka sig. De Botton har tidigare skrivit läsvärda böcker om kärlek, lycka, resor och arkitektur, aldrig har han skrivit så bra som i Arbetets lust och leda.

Arbetet har blivit osynligt. Vi vet lite om var varorna vi konsumerar har tillverkats, vad de innehåller eller hur de hamnat i affärerna. Logistiken har blivit en avgörande faktor. Tiotusentals varor måste vara på exakt rätt plats vid rätt tidpunkt. I ett underhållande kapitel skildrar de Botton logistiken för tonfiskens resa från hav i Asien till matbord i England.

Bland de svåraste som finns är att skriva underhållande om det som uppfattas som enformigt och tråkigt. Att skriva trettio sidor om tillverkning av kex så att läsaren sitter trollbunden skulle ytterst få göra det lika bra som de Botton.

Skildringen av kextillverkningen inleds med ett besök i staden Hayes där United Bisquits, Storbritanniens största kexproducent, har sitt säte. De Botton upptäcker att få anställda har direkt med produktionen att göra. En designer av kex förklarar att det inte handlar om matlagning utan om psykologi. För att kex ska tillfredställa behov hos människor krävs bra

beslut om form, förpackning och namn. Det resulterar i, skriver de Botton, ett kex vars personlighet är lika subtilt och träffande nyanserad som huvudpersonen i en stor roman.

Medan en roman vanligen tvingas förlita sig på en enda författares skicklighet har kex tillgång till en lång rad experter som ägnar sig åt

olika faser av kexets utveckling. De esoteriska arbetsuppgifterna är många. En anställd undersöker till exempel hur friktionen mellan smörgåskex kan

reduceras under transporten.

De skilda arbetsuppgifterna under tillverkningen av kex leder de Botton till den italienske nationalekonomen Vilfredo Paretos teori om arbetsfördelning. I ett perfekt samhälle, menade Pareto, skulle alla arbeten vara så specialiserade att ingen begrep vad någon annan gjorde. De Botton reflekterar över om en sådan ordning är något att sträva efter. Tvivlet växer och han kommer i tanke om Edward

Hopper, vars målning New York Movie illustrerar den känsla av tomhet och främlingskap de Botton upplever under sina dagar i kexfabriken. De Botton visar med närvaro, humor och kreativa referenser från konst, litteratur och filosofi hur människor skapar lust och mening i arbeten som verkar tråkiga och skadliga. Hur klarar fiskare av att utrota fiskarter utan livslögnsvaccin? Hur kan växtförädlare produktutveckla så att den biologiska mångfalden reduceras utan förmåga till självbedrägeri? Vår förmåga att övertyga oss själva om det meningsfulla i vilka slags arbeten som helst är välutvecklad. Livslögnen är ett centralt tema hos Henrik Ibsen. Under läsningen av Arbetets lust och leda tänker jag ofta på Alain de Botton som Ibsen förklädd till reporter.

Tomas Polvall