Annons
Nyheter

Etymologisk ordbok - för vem då?

Bok: Etymologisk ordbok
Förlag: Norstedts
Nyheter • Publicerad 9 januari 2009

Vad betyder Eva? Och vad Adam? Slår jag upp namnen i Svenska Akademins ordlista (1981) hittar jag ”Eva: en äkta kvinna”. Adam finns inte med, däremot ”adams|dräkt – kostym – äpple”. I Nationalencyklopedin får Adam en hel spalt, Eva en halv. Men jag vill veta mer om ordens ursprung och vänder mig till Norstedts nya Etymologiska ordbok. Här får Eva en rad och Adam ingen alls.?

Baksidestexten lovar att närmare 20.000 svenska ord ska härledas tillbaka till deras ursprung och att detta därmed är 2000-talets största och mest heltäckande etymologiska verk. Det kan stämma, men den grundläggande auktoriteten på området, Elof Hellqvist, Etymologisk ordbok (senaste tryckning 1980) har minst lika många uppslagsord, är betydligt mer grundlig och med associationsbanor till fler språk.

Annons

Initiativtagare till boken är etymologen ochföre detta läraren Birgitta Ernby. Några av de källor hon använt är NAO, Nationalencyklopedins ordbok (1995–1966), där hon själv svarat för huvuddelen av etymologierna, SAOL, Svenska Akademins ordlista (2006), samt Internet. Däremot negligeras Hellqvist helt.

Hur bildar man sig som icke-språkman en uppfattning om en ordboks nödvändighet? Jag väljer att jämföra med Hellqvist, Gleerups 1966. ?

Här finns Adam med och tillika en upplysning om varför det heter adamsäpple: ”i ansl. till den uppfattningen, att något av den förbjudna frukten fastnade i Adams strupe”. Gud får ca 40 ord (Norstedts) och två och en halv spalt (Hellqvist). Jesus är inte med (Norstedts) och jesuit blir en ” bildning till Jesus”. Om man tycker att det låter konstigt kan man gå till NEO och få rätsida på sammanhangen. En hedning är en, (Norstedts): ”Person med en tro utanför den kristna, judiska el. muslimska traditionen”. Men buddhister och hinduer är väl inte hedningar?

Etymologi är inte en exakt vetenskap. Därför är det så intressant att följa ett ords historia och de besläktade språkens varianter av samma ord. Ta t ex byxa och upptäck att ett inhemskt nordiskt ord för plagget, brok, är besläktat med bracka, det vill säga kälkborgare. Eller byxångest och bli glad över informationen att det uppkommit ur uttryck som, släppa hjärnan i sina byxor (Hellqvist)). Det roliga i detta ordläggande går tyvärr förlorat i Norstedts ordbok. Förenklingarna drivs för långt och till med ett relativt modernt ord som banan blir godare hos Hellqvist.

I förordet hoppas man att elever på gymnasienivå, universitetsstuderande och en allmän läsekrets, ska ha nytta av verket. Men summariska, korfattade verk (792 sidor) där ”av utrymmesskäl många sammansättningar och avledningar saknas” kan aldrig konkurrera med nätet (där många av Norstedts andra förträffliga ordböcker finns). Nätet är alltid snabbare och det som gymnasieelever alltid använder först.?

Så vem har man gett ut verket för? Universiteten och den intresserade allmänheten, dit jag själv hör, nöjer sig inte med ett mellanting av NAO och SAOL, när nätet och, som sagt, Hellqvist finns.

Marianne Ekenbjörn

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons