En lyckat verk av galaktiska dimensioner

Personer i de yngre tonåren känner troligen fysikern Stephen Hawking, mer genom tecknade TV-serier som Simpsons och Family Guy, än genom hans forskning. I dessa program har han blivit kärleksfullt parodierad under åren.

Av hans karaktär och speciella förutsättningar i livet har formats en figur som utvecklats till ett emblem. Diskrepansen mellan det nästan totala fysiska handikappet och den genialiska förmågan på det intellektuella planet är unik. Till bilden hör även hans framgångsrika bruk av modern informationsteknologi, varmed goda kontakter med omvärlden blivit möjliga.

Det mesta talar också för att han trivs i rollen som celebritet och kultfigur. Dessutom verkar han höra till dem som vill utnyttja kändisskapet för idealistiska syften. Ett uttryck för det är att han låter sin ande sväva över ungdomsromanen George och universums hemlighet, en bok som tillkommit i samarbete med dottern Lucy, som är journalist och författare.

En spännande berättelse av science fictionkaraktär, kombineras på ett smidigt och attraktivt sätt med faktaupplysningar i en rad naturvetenskapliga ämnen.

En annan sak som gör de 300 sidorna lockande, är de rikligt förekommande illustrationerna av Garry Parsons, charmigt naivistiska, samt de påkostade fotona från företeelser i rymden. Till de senare hör exempelvis fyrfärgsbilden av en solnedgång på planeten Mars, observerad från rymdbilen Spirit den 19 maj 2005.

Det råder ingen tvekan om att boken baseras på både pedagogiska och etiska ambitioner. På samma gång som den vill väcka intresse för ämnen som astronomi, fysik och kemi, propagerar den för en humanistisk hållning till vetenskapen. Den manar till insikt om att med varje vetenskaplig upptäckt, bör följa en ansvarsfull hållning till vilka effekter den kan få.

Samtidigt är storyn i sig så dramatisk och gripande att den slukar allt intresse. Så även om tendensen är klar och tydlig hämmar den aldrig de episka kvaliteterna, vilket imponerar.

Huvudpersonen, den unge George, placeras mellan två till synes oförenliga världar. Hans föräldrar hör till den militanta alternativrörelsen, med vegetarism och teknikfientlighet som viktiga ingredienser i ideologibagaget.

Hans nyfikenhet på världens beskaffenhet för honom dock till grannarna, forskaren Eric och dennes begåvade dotter Annie. Hos dem lär han känna den extraordinära datorn Kosmos — för övrigt också namnet på den bok Stephen Hawking sålt i 12 miljoner exemplar? — med vilken det är möjligt att förflytta sig till valfria zoner i universum.

Det sker via en portal, en välbekant företeelse i fantasy och moderna sagor. Annars grundas verklighetsbeskrivningen i huvudsak på vederhäftig detaljrikedom och uppdaterat vetande, inte minst när det gäller fantasieggande och komplicerade saker som svarta hål.

Som antagonist fungerar den maktlystne magistern Liemann, stundtals i symbios med skolans mobbare, med dess hänsynslöse ledare Ringo. Hans plan är att stjäla den magiska datorn och via den vinna världsherravälde.

Gestaltningen av ett ordinärt och trovärdigt vardagsliv flätas skickligt ihop med kvalificerat vetande och reflektioner över mänsklighetens ödesfrågor — utan att det känns det minsta ansträngt! Till kvaliteterna hör även drastisk humor och oförutsägbara vändningar.

Huvudansvarig för utgåvan är förvisso Lucy Hawking, men det som gör texten till en märkesdag för barn- och ungdomslitteraturen, är att hennes fader lånar sig till genren.

Peter Grönborg