Ajvaz förvaltar arvet efter Kafka

Det är inte helt fel att också komma att tänka på en skräckfantasy, åtminstone till en början.

Michal Ajvaz är tjeckisk författare och debuterade ungefär samtidigt med dåvarande Tjeckoslovakiens sammetsrevolution hösten 1989, något som kan anses vara ett intressant sammanträffande.

En annan stad från 1993 är hans svenska debut i en vad det tycks föredömlig översättning av Tora Hedin. Romanen är för övrigt en i raden av samtida tjeckisk litteratur som det unga förlaget Aspekt låter översätta och ge ut – en lika uppskattad som lovvärd kulturgärning.

Allt utspelas i Prag, där den namnlöse huvudpersonen under några nätter befinner sig på en högst märklig odyssé. Ty han har upptäckt en annan, hemlighetsfull värld, dold under det igenkännbart vanliga, både lockande och hotfull. Hans sökande leder honom in i bisarra, irrationella upplevelser som vänder verkligheten upp och ner.

Han utkämpar en dödlig kamp med ett hajhuvud uppe i Nikolauskyrkans klocktorn, hamnar i en bädd vars sängkläder växer till berg och dalar, förirrar sig i ett bibliotek som övergår i djungel, upptäcker att Karlsbrons statyer är ihåliga och hyser små älgar, lyssnar till en lärares veklagan över kasusändelsernas försvinnande, ändelser som ursprungligen var anrop till demoner?

Ajvaz berättelse har inte överraskande ett annorlunda förhållningssätt än det från sovjettiden, då författarna i första hand hade att hantera ett repressivt samhälle. Men det finns ändå i denna surrealistiska och, inte minst, humoristiska roman ett inslag av uppror, av tvingande anarki.

Ty vad den sökande huvudpersonen anar hos den osynliga och hemliga närvaron av det där andra, är en frälsning från den vanliga verklighetens invanda mönster, detta fängelse för tanke och livsform.

Det finns, skriver Ajvaz, ”utrymmen som vi inte lyckats behärska och inlemma i vår värld och därför förnekar”.

Ajvaz fullföljer mästerligt den tradition från Kafka och framåt som egensinnigt vrider till världen och öppnar nya dörrar till verkligheten. En annan stad är mycket läsvärd.

Bo W Jonsson