Annons

Virtanen: Medierna glömde principerna

Journalistiken tappade sin etiska kompass under metoo. Det anser Fredrik Virtanen, som blev uthängd som våldtäktsman i flera medier, trots att polisen lagt ned utredningen. I en ny bok ger han sin syn på drevet.
Kultur • Publicerad 4 maj 2019
Fredrik Virtanen hyllar initiativet #tystnadtagning inom metoo, där man inte namngav någon, och alltså inte behövde hantera skuldfrågan i enskilda fall. Rörelsen födde mycket bra, menar han: "Varenda man efter det här tänker efter och tar en titt på hur han har betett sig. Och det är klart att det ligger något i att det måste krossas ägg för att göra omelett. Det var bara jäkligt tråkigt att det var just jag som skulle krossas, för mig."
Fredrik Virtanen hyllar initiativet #tystnadtagning inom metoo, där man inte namngav någon, och alltså inte behövde hantera skuldfrågan i enskilda fall. Rörelsen födde mycket bra, menar han: "Varenda man efter det här tänker efter och tar en titt på hur han har betett sig. Och det är klart att det ligger något i att det måste krossas ägg för att göra omelett. Det var bara jäkligt tråkigt att det var just jag som skulle krossas, för mig."Foto: Stina Stjernkvist/TT

Han var en av de första som hängdes ut under metoo i Sverige, hösten 2017. På Instagram skrev en kvinna att Fredrik Virtanen var ”den mäktige medieman som våldtog och drogade mig 2006”. I flera artiklar, publicerade i bland annat Expressen och Svenska Dagbladet, trädde kvinnor anonymt fram och vittnade om ett kränkande beteende.

Nu, ungefär ett och ett halvt turbulent år senare, ger Fredrik Virtanen sin sida av saken, i nya boken "Utan nåd - en rannsakning".

Annons

– Jag är reporter och ramlade tyvärr över mitt livs story, då är det bara att rapportera. Det var så klart en överlevnadsmekanism också, jag var tvungen att skriva mig själv ut ur det här eländet, säger han på sitt frilanskontor, där han sitter eftersom han fick sparken från Aftonbladet i december 2017.

Sedan dess får han knappt några journalistiska uppdrag längre.

"Inte belägg"

Virtanens bok består av tre delar. I den första skildrar han sitt liv runt 2006, då han ofta befann sig i en dimma av knark och alkohol. Han beskriver också våldtäktsanklagelsen – till stora delar via förhörsprotokollet med "Instagramkändisen", som han väljer att kalla henne. Slutligen analyserar han mediernas roll. Han menar att metoo satte pressetiken ur spel, vilket ledde till rekordmånga fällningar av Pressens opinionsnämnd.

– Jag vill understryka att det inte var namnpubliceringen tidningarna fälldes för, det var för dåliga uppgifter, anonyma källor och för dålig journalistik. Man hade inte belägg för påståendena, säger han.

Men Virtanen tar på sig viss skuld: hade han varit en helt igenom schysst person hade det här inte hänt. Han säger sig vara en del av patriarkatet, och skildrar hur han och vännerna skämtade om "horfester" och "fittpartyn".

– Jag betedde mig bra i 95 procent av fallen, hävdar han.

– Men kvinnor berättar att de blev rädda. Jag var stor fysiskt, och de log mot mig, låg med mig, och jag trodde att de gillade mig. Men de kanske var rädda för den här – rent utseendemässigt – buffeln.

Han säger själv att han gjorde människor illa. Hur? Virtanen diskuterar gärna "gråzoner" i sitt beteende, men vänder sig mot anklagelsen att han skulle ha drogat någon. I det fall där ord står mot ord påminner han: polisen utredde och fallet lades ned.

Grov jargong

De verbala övertrampen hörde till en ironisk jargong, ett försök att vara lustig, försvarar Fredrik Virtanen sig med. Han tycker att han växte ifrån allt det där för länge sedan.

TT: I boken skriver du att "Min intellektuella feghet äcklar mig mer än alla pattar jag någonsin kan ha klämt på krogen." Vad menar du med den formuleringen?

Annons

– Det handlar om att jag backade från vissa ämnen av feghet och bekvämlighet. Det var en massa civilkurage jag hade kunnat visa som jag inte gjorde för jag hade kunnat få en nätmobb på mig. Därmed svek jag potentiellt en miljon läsare. Formuleringen är så klart till för att provocera. Jag måste alltid provocera på något vis.

TT: Har du inte samma språkbruk fortfarande då?

– Jag vill inte hyckla. Jag skulle kunna lägga fram mig själv som världens gulligaste person. Jag är svinmedveten om den där meningen. Det finns två, tre till. Om jag hade skrivit något utslätat hade det varit falskt.

Valde sida

Virtanen skildrar hur hans liv raserades under skriverierna: han får sparken, hans vänner vänder honom ryggen och familjen mottar hotfulla brev. De tvingas lämna landet i perioder. Men han ifrågasätter både sanningshalten och relevansen i flera anklagelser.

– Det fanns inga anklagelser som hade att göra med maktmissbruk. Det var dåligt fylleri- och knarkbeteende det handlade om.

Men fanns ingen substans i det medierna skrev? Om uppgifterna var så dåligt förankrade, hur kunde de då bli publicerade?

– Man ville tjäna pengar, och vara på den goda sidan. Journalistiken valde sida, för metoo var en jävligt bra grej och då hoppade medierna på och glömde sina vanliga principer. Sex, skvaller, våld och kändisar, det är ju en perfekt cocktail för att sälja, säger Fredrik Virtanen som tycker att medierna borde stå för att det blev fel.

New York Times lade månader på granskningen av Harvey Weinstein, understryker Virtanen och ifrågasätter att svenska medier försökte åstadkomma något liknande på endast ett par dagar.

Män som offer

Berättelserna om hur män upplever sig som offer för metoo behövs, tror Fredrik Virtanen, som pekar på att inget är så svartvitt som det framställdes. När samhället vände honom ryggen hamnade han i djup kris och balanserade på gränsen till radikalisering – han kunde ha blivit antifeminist eller till och med fascist, säger han.

Hans bestämda uppfattning är att medierna kapade – och därmed förstörde metoo.

– Frågan har borstats undan igen, eftersom det är väldigt svårt att prata om sexuellt våld, patriarkala strukturer, könsförtryck, utan att behöva förhålla sig till de här lynchningarna av en massa män och enstaka kvinnor.

Elin Swedenmark/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons