unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Unga häktade ska kartläggas av Kriminalvården

Barn och unga som häktas blir allt fler, årligen handlar det om cirka 1 000 personer under 21 år.
Nu ska Kriminalvården kartlägga alla mellan 15 och 20 år som häktas, för en studie som ska ta reda på mer om hur deras bakgrunder ser ut och hur frihetsberövandet påverkar dem.
Ett besöksrum på häktet i Huddinge söder om Stockholm. Arkivbild.
Ett besöksrum på häktet i Huddinge söder om Stockholm. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT

– Det är ett väldigt ansträngt beläggningsläge inom Kriminalvården. Allt fler häktas, och då behöver man matcha det med en ökad kunskap om den här gruppen, som är så sårbar, säger Charlotta Lindell, utredare på Kriminalvården.

Hon är projektledare för en ny studie där samtliga unga mellan 15 och 20 år, som häktas i Sverige mellan september i år och augusti 2020 ska kartläggas. Man kommer bland annat att titta på behoven som finns hos personerna när de häktas, och andra bakgrundfaktorer hos dem.

– Förutom data från Kriminalvårdsregistret så kommer vi exempelvis också att titta på insatser från socialtjänsten, betyg och hur man haft det med sysselsättning och utbildning. Vi vill dessutom undersöka hälsan bland unga häktade, säger Charlotta Lindell.

Bryta isolering

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för endast 99 kr! (ord pris 597 kr)

Varje år häktas ungefär 1 000 unga under 21 år, och av dessa är mellan 80 och 90 procent belagda med restriktioner, för att de inte ska kunna försvåra utredningsläget medan brottet utreds.

– Det kan handla om att man inte får läsa tidningar, följa medier, ta emot besök eller sitta tillsammans med någon annan som också är häktad. Man får inte ha någon form av elektronisk kommunikation eller ta emot brev. Ju fler restriktioner man har, desto mindre intryck från omvärlden har man, säger Lindell.

Under studien ska man titta närmare på vad som händer under häktestiden och vilka insatser som görs för att isoleringen – som man vet är skadlig för hälsan – ska brytas. Häktena jobbar på olika sätt med detta, enligt Charlotta Lindell.

– Även om man har restriktioner har man rätt att bryta sin isolering minst två timmar varje dag, och vad består den tiden av? Har man ett speciellt sätt att bryta isoleringen på för dem som sitter med långa restriktioner, individanpassas den eller är det samma för alla?

Fått kritik

I dag finns väldigt lite kunskap om barn och unga som häktas, både i Sverige och internationellt. Samtidigt har Sverige fått kritik både från nationella som internationella aktörer för häktningen av unga med restriktioner, som likställts vid tortyr.

Den aktuella studien väntas bli klar 2021.

– Vi hoppas att det här ska bidra till en ytterligare pusselbit, och att man senare ska kunna se specifikt på olika typer av isoleringsbrytande insatser och kunna mäta effekten av dessa. Det här är ju egentligen lika delar forskning och verksamhetsutveckling, det här kommer vi att kunna nyttja i Kriminalvårdens arbete framöver, säger Charlotta Lindell.