Swedavia kan öka flyget med gröna pengar

Klimat Artikeln publicerades
Swedavia driver totalt tio flygplatser i Sverige. Arlanda är den största.
Foto: Christine Olsson/TT
Swedavia driver totalt tio flygplatser i Sverige. Arlanda är den största.

Statliga Swedavia har tagit in en miljard kronor på en grön obligation.

Men nu kommer kritik mot att pengarna kan leda till att kapaciteten ökar på Arlanda och Landvetter flygplats.

En av dem som tackat nej till att investera i obligationen är Fredric Nyström, chef för ansvarsfulla investeringar på Öhman fonder.

– Det Swedavia finansierar med sin gröna obligation kommer att leda till ökad flygkapacitet, och det vill vi inte uppmuntra, säger han.

Vitsen med gröna obligationer är att finansiera projekt som bidrar till miljömässig hållbarhet. Men när Swedavias gröna obligationer synades av det fristående granskningsinstitutet Cicero fick upplägget det näst lägsta betyget på deras skala: ljusgrönt, som är steget över underkänt.

Ökad kapacitet

Cicero varnar investerarna för att obligationens ramverk tillåter investeringar vid en ny pir på Arlanda. Byggnaderna i sig får gott klimatbetyg, men de byggs för att ge plats åt fler passagerare och ökad flygtrafik.

– Vårt uppdrag är att säkra tillgängligheten i Sverige när det gäller flyg. Vi måste möta den efterfrågan som finns här, säger Mats Påhlson, finanschef på Swedavia.

TT: Har du förståelse för att en del tycker att det är konstigt att flygtrafiken kan öka med pengar från en grön obligation?

– Vi gör det på bästa sätt, vi gör det på ett grönare sätt. Det är det som måste vara målet med våra investeringar. Och det är helt transparent, säger Påhlson.

Samtidigt måste också flygbranschen som helhet ställa om för att minska sin klimatpåverkan, påpekar han.

Pengarna från den första gröna obligationen som Swedavia nu har gett ut kommer enligt Mats Påhlson inte att gå till den nya piren på Arlanda, men sannolikt till utbyggnaden som görs på Landvetter i Göteborg. Exakt vilka projekt det blir redovisas troligen i vår.

Däremot kan framtida emissioner gå till Arlanda-piren, helt enligt ramverket – som sammanlagt tillåter gröna obligationer på 15 miljarder kronor.

Grönt kostar

Swedavia har som mål att den egna verksamheten – inte flygtrafiken – ska vara fri från fossila koldioxidutsläpp i slutet av detta år.

– Det kostar att göra klimatinvesteringar. Gröna obligationer är ett sätt av flera att bredda våra finansieringsmöjligheter och därigenom få lägre finansieringskostnader, säger Mats Påhlson.

Cicero ger gott betyg åt Swedavias eget klimatarbete – och att de driver på för att branschen ska ställa om så att flyget på sikt ska bli fossilfritt. Men Cicero varnar för att det finns en hög risk för att den omställningen inte blir av, och då kan investeringarna i stället leda till ökade utsläpp. Därför blir slutbetyget bara svagt grönt.

– Vårt jobb som extern bedömare är att peka ut riskerna för investerare, sedan är det upp till dem att bestämma vilka risker de tolererar, säger Christa Clapp, chef för klimatfinansiering på Cicero.

– Men om vi inte tillåter några gröna obligationer från de smutsigare sektorerna, så kommer vi aldrig att lösa klimatutmaningen.

Vet småsparare?

Jakob König, projektledare på det internationella nätverket Fair Finance Guide, som med stöd av Sida granskar gröna investeringar, tror inte att småsparare som väljer gröna fonder förväntar sig att deras sparpengar går till att bygga ut en flygplats.

– Problemet är att det inte är särskilt transparent gentemot spararna. När man sparar i en grön obligationsfond förväntar man sig knappast att pengarna kan användas till att öka kapaciteten på en flygplats, det är inte så informationsmaterialet för den här typen av fonder ser ut, säger König.

Han tror i stället att spararna tänker sig att deras pengar går till att finansiera projekt kopplade till tåg, elbilar och vindkraftverk.

– Inte att göra en väldigt klimatskadlig bransch lite mindre klimatskadlig, säger han.

Inte helt grönt

Helena Lindahl, förvaltare på SPP Fonder, är en annan av de investerare som valde att tacka nej till Swedavias gröna obligation.

– Det jag slet med var att man bidrar till att öka kapaciteten, att man kan flyga fler flygplan på ett enklare sätt, säger Lindahl.

Hon ser dock positivt på andra delar av Swedavias satsningar, exempelvis att byggnaderna blir energisnåla och klimatsmarta.

– Det är en obligation i gränslandet, eftersom den tillhör en industri som klimatmässigt är en av bovarna. Om de tydligare hade riktat in obligationen på att öka användningen av biobränslen hade jag tyckt bättre om den.

TT: Är det rätt att kalla det för en grön obligation, när pengarna kan gå till att öka flygplatsens kapacitet?

– Nja, det är en gråzon. Och det är därför jag valde att inte investera i den här gröna obligationen. Jag tycker att det är svårsmält.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) skriver i en kommentar till TT:

”Alla bolag i vår statliga portfölj har tydliga förväntningar på sig att vara föredömen inom hållbart företagande, inom sin respektive verksamhetsinriktning. Därför är det bra att Swedavia har som mål att bli av med de fossila utsläppen i den egna verksamheten under detta år. Hur våra bolag finansierar sina investeringar är en operativ fråga för bolagets styrelse och ledning."

TT har även sökt finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och miljöminister Isabella Lövin (MP) som båda i nuläget avböjer att kommentera.

Fakta

Fakta: Swedavias gröna obligation

I december 2019 gav statliga Swedavia ut en grön obligation på 1 miljard kronor.

Enligt ramverket, som även gäller för framtida emissioner, kan pengarna användas till projekt inom fem områden: gröna byggnader och infrastruktur, energieffektivisering, förnybar energi, åtgärder för att begränsa föroreningar och rena transporter.

Exakt vilka projekt som kommer att finansieras med den första obligationen är ännu inte klart. Det kommer att redovisas i samband med årsredovisningen i vår.

Den fristående granskaren Cicero varnar för att investeringarna kan leda till ökade utsläpp, bland annat för att projekt vid en ny pir på Arlanda tillåts, men ger ändå betyget ljusgrönt.

Cicero ser Swedavias mål att ha noll koldioxidutsläpp i den egna verksamheten 2020 som ett plus, liksom att bolaget driver på branschen för mer biobränsle samt att inrikesflyget ska vara fossilfritt 2030; och allt flyg som startar vid svenska flygplatser 2045.

Swedavia äger, driver och utvecklar tio flygplatser, varav Arlanda och Landvetter är störst.

Källor: Swedavia, Cicero

Visa mer...