Räntehöjning väntas trots svagare konjunktur

En ny laddning dystra månadssiffror har pumpats ut av Statistiska centralbyrån (SCB). Industrins orderingång sjönk med 0,2 procent i september jämfört med månaden före, medan industriproduktionen backade 0,3 procent.

Samtidigt bekräftar ett färskt inköpschefsindex från Swedbank/Silf, som sjönk till 49,5 i oktober, att svackan även har börjat få fäste i den svenska tjänstesektorn.

Ett indextal under 50 indikerar minskad aktivitet i sektorn.

"Det börjar även sätta avtryck i företagens sysselsättning som svarade för den största nedgången i oktober", skriver Swedbank-ekonomen Jörgen Kennemar i en kommentar.

De negativa konjunktursignalerna kommer efter en flod av börsrapporter, där lägre orderingång, kraftiga produktionsneddragningar och svaga prognoser varit ett återkommande tema hos verkstadsjättar som Volvo, Sandvik och SKF och så sent som i måndags även från Traton-ägda Scania.

Rapportfloden från tredje kvartalet bekräftar bilden av att 2020 blir det sämsta året i denna konjunkturcykel, enligt Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB.

– Det är en bred nedgång för alla industriföretag, både verkstad och skog. 2020 blir ett bottenår ser det ut som just nu.

Trots den dystra utvecklingen väntas Riksbanken genomföra sin planerade höjning av styrräntan till noll procent i december. Enligt Nordeas chefsekonom Annika Winsth handlar det om att direktionen, med riksbankschefen Stefan Ingves, har bestämt sig för att det får räcka med snart fem år med minusränta.

– Noll har ett egenvärde för direktionen, fast de inte säger det. Det är svårt att tolka det på något annat sätt när man ser statistiken komma in, säger hon.

Hon är kritisk mot vad hon ser som dålig tajming när det gäller räntehöjningen. Men hon tycker samtidigt att Stefan Ingves & Co borde öppet stå för att det handlar om att de vill bort från en epok präglad av minusräntor.

– Kan de inte bara säga att de höjer av tekniska skäl. Då skulle det vara mycket lättare att förstå dem. Vi vill upp till noll, punkt. Det skulle marknaden kunna hantera, säger Winsth.

Enligt ett protokoll från det senaste räntemötet, den 23 oktober, ser ledamöterna i Riksbankens direktion en konjunktur som mattas av snabbare än väntat. Men nedgången beskrivs samtidigt som "en normalisering av ett ekonomiskt läge som varit starkt i många år".

Protokollet visar dock att det finns en viss tvekan bland vissa ledamöter inför en höjning av styrräntan i december.

Martin Flodén villkorar en röst på en räntehöjning i december med att inflationen stiger enligt prognos, det vill säga att KPIF-inflationen exklusive energipriser lyfter från 1,6 i september till 1,9 procent i november.

Konjunkturutvecklingen är en annan avgörande faktor, enligt Flodén.

"Vi ser inte en lågkonjunktur framför oss i vår prognos utan ett resursutnyttjande som är ganska normalt de kommande åren. Om den här bilden ändras de kommande månaderna och konjunkturutvecklingen då ser svagare ut blir en räntehöjning mindre lämplig", sade han på räntemötet enligt protokollet.

Kollegan Per Jansson flaggar samtidigt för att han kan komma att reservera sig och plädera för en räntehöjning längre fram i prognosperioden.