Polisens nya spionplan möter kritik

Politik Artikeln publicerades
Konversationer i appar som Telegram och Whatsapp är krypterade och svåra för polisen att komma åt. Arkivbild.
Foto: Silas Stein/AP/TT
Konversationer i appar som Telegram och Whatsapp är krypterade och svåra för polisen att komma åt. Arkivbild.

Polisen väntas i veckan få grönt ljus att installera virusprogram i mobiltelefoner för att kunna läsa kommunikationer i krypterade appar.

Riksdagen kommer sannolikt klubba igenom lagförslaget på torsdag – men kritiska röster hörs nu mot spionplanen, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Polisen som myndighet saknar it-kompetens. Jag tycker man ska börja där i stället, säger Linda Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet till Ekot.

"Det här inkräktar"

Även Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, är också kritisk. Hon menar att lagförslaget är för långtgående.

– Vi har rätt till ett privatliv, att vara fredade från statens kontroll. Man ska inte glömma att det här inkräktar på det, säger hon till Ekot.

Lagförslaget om hemlig dataavläsning innebär att polisen, Säpo, tullen och Ekobrottsmyndigheten i hemlighet får installera programvara eller med andra tekniska hjälpmedel samla på sig information i brottsmisstänktas datorer, surfplattor och telefoner.

Till skillnad från hemlig teleavlyssning, som omfattar skickade meddelanden, kan polisen även komma åt lagrade uppgifter, till exempel bilder eller filer, på enheterna.

Grövre misstankar krävs

Metoden ska få användas vid misstanke om brott med minimistraff två års fängelse. Hemlig dataavläsning kan också innebära att polisen kan aktivera kamera eller en mikrofon i en brottsmisstänkts dator eller mobiltelefon. För det ska det krävas misstanke om brott med minimistraff fyra års fängelse. Det motsvarar vad som i dag krävs för buggning, det vill säga att avlyssna ett rum med dolda mikrofoner.

Polisen har bedömt att över 90 procent av den digitala kommunikationen man försökt avlyssna de senaste åren är krypterad.

Fakta

Fakta: Hemlig dataavläsning

Hemlig dataavläsning innebär att myndigheterna i hemlighet får installera mjuk- eller hårdvara i exempelvis en dator, mobil eller surfplatta.

Det kan till exempel handla om en att installera en trojan för att läsa av meddelanden och avlyssna samtal i krypterade appar, eller att installera hårdvara i exempelvis någons dator.

Metoden ska få användas vid misstanke om brott med minimistraff två års fängelse.

Det kan också handla om att aktivera mikrofonen eller kameran i en utrustning och på så sätt hämta in tal och rörliga bilder. Då ska det krävas misstanke om brott med minimistraff fyra års fängelse.

Fyra myndigheter ska få använda metoden: Polisen, Säkerhetspolisen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 mars och tidsbegränsas i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.

Källa: Regeringen

Visa mer...