Plast i rotfylld tand håller sämre än krona

Hälsa Artikeln publicerades
Foto:
En tredjedel av de tänder som hade lagats med kompositfyllning direkt i munnen behövde lagas igen inom fem år. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
En tredjedel av de tänder som hade lagats med kompositfyllning direkt i munnen behövde lagas igen inom fem år. Arkivbild.

Resultatet blir i genomsnitt sämre när en tand efter rotfyllning lagas med kompositmaterial i stället för med krona. Var tionde kompositlagad tand måste dras ut inom fem år efter rotfyllningen.

Ändå är den metoden vanligare – kanske för att det är mycket billigare.

– Det är nog inte ovanligt att det görs en kompositfyllning fastän det skulle behövas en krona, säger Victoria Dawson, forskare vid Malmö universitet.

För en patient med högkostnadsskydd kostar lagning med komposit cirka 800 kronor, medan en krona kostar cirka 3 000 kronor.

På ett enda år (2009) gjordes 249 000 rotfyllningar i Sverige. I en ny doktorsavhandling har Victoria Dawson med hjälp av data från Försäkringskassan studerat hur resultatet blev på fem års sikt.

Ny lagning

En tredjedel av de tänder som hade lagats med kompositfyllning direkt i munnen behövde lagas igen inom fem år. Motsvarande andel för tänder som lagats med krona var sex procent.

Samtidigt behövde fler kompositlagade tänder dras ut inom fem år, 9,5 procent, än tänder som lagats med krona, 5 procent.

Men hon varnar för att dra slutsatsen att det alltid skulle vara bättre med krona än med komposit.

– Vi behöver fler studier innan vi kan ge en behandlingsrekommendation, säger Victoria Dawson.

TT: Så man ska inte som patient välja krona till varje pris?

– Nej. Man kan inte använda det här för att ge en allmän rekommendation. Om det är en tand som inte är så jätteskadad och det inte finns några andra problem så kommer kompositfyllning förmodligen att fungera bra.

Tandsubstans avgörande

Det som är avgörande är hur mycket tandsubstans som finns kvar efter rotfyllningen, eftersom kompositmaterialet måste kunna fästas på tanden. Tandläkaren bygger upp tanden i små etapper och formar kompositmaterialet så att tanden återfår form och funktion.

Om man i stället ska sätta dit en krona måste den trasiga tanden slipas för att forma till den så att en krona passar in och får plats. Sedan gör tandläkaren ett avtryck och skickar till ett tandtekniskt laboratorium, som tillverkar en tandkrona i keramik eller i en kombination av keramik och metall.

– Man trär sedan kronan över tanden. Den kramar om tandsubstansen på ett annat sätt, berättar Victoria Dawson.

Andra faktorer

Men det kan finnas andra faktorer att ta hänsyn till. Exempelvis kan tanden visa tecken på tandlossning och om tandläkaren gör bedömningen att den trasiga tanden kommer att lossna kanske det inte anses lönt att tillverka en krona.

Victoria Dawson har intervjuat 14 tandläkare om hur beslutsprocessen kring valet av lagningsmetod kan se ut.

– Ibland är det självklart vilket man ska rekommendera, krona eller komposit, men många gånger är det ett komplext beslut. Det är mycket som kan spela roll.

Av svaren framgår att sammanhanget och patientens önskemål ofta är avgörande och patientens ekonomi är ibland en faktor som då påverkar.

 

Fakta

Fakta: En kvarts miljon rotfyllningar

Under ett enda år, 2009, rotfylldes 249 000 tänder i Sverige.

En rotfyllning innebär att tandläkaren öppnar och avlägsnar tandens inre mjukvävnad för att sedan fylla rotkanalen. En vanlig orsak kan vara att pulpan blivit inflammerad eller infekterad av bakterier i samband med hål i tänderna.

Efter rotfyllning behöver tanden lagas, antingen direkt i munnen med hjälp av kompositmaterial (en plastmassa som innehåller små partiklar av kvarts eller glas) eller med en laboratorietillverkad krona som sätts över den skadade tanden.

Komposit är den billigaste och vanligaste metoden. Priset för patienten blir med högkostnadsskydd cirka 800 kronor. Krona kostar med högkostnadsskydd cirka 3 000 kronor.

En uppföljning efter fem år visade att 30,3 procent av de tänder som lagats med komposit direkt i munnen behövde lagas igen och 9,5 procent behövde dras ut. Hos dem som i stället fått krona behövde 6,4 procent lagas igen och 5 procent behövde dras ut.

Under 2009 fick 57,7 procent av patienterna kompositfyllning och 22,5 procent fick krona. I 19,7 procent av fallen saknas uppgift om vilken metod som använts.

Källa: Malmö universitet

 

Visa mer...