Minoriteter kan avgöra USA:s presidentval
Demokraternas primärvalsrace för att vaska fram en utmanare till Trump har kokat ned till en strid mellan två äldre vita män. Den 77-åriga mittenpolitikern Joe Biden, tidigare vicepresident till Barack Obama, har i de senaste primärvalen dragit ifrån den 78-årige Vermontsenatorn och vänsterpolitikern Bernie Sanders.
I november ställs en av dem mot Donald Trump – och för att ha en chans att vinna behöver de omfattande stöd av både afroamerikaner och så kallade latinos, amerikaner med rötter i Latinamerika.
– Det är ingen myt. Minoritetsgrupperna utgör en stor andel av Demokratiska partiet, särskilt svarta, säger Matt Dickinson, professor i statsvetenskap vid Middlebury College i Vermont.
Lägre valdeltagande
Han bedömer att valdeltagandet bland både afroamerikaner och latinos måste öka jämfört med hur det har sett ut hittills i primärvalen om Demokraterna ska kunna ta över presidentposten.
Trump vann presidentvalet mot Hillary Clinton 2016 trots att han bara fick 8 procent av afroamerikanernas röster och 28 procent av latinoväljarnas stöd. Ett av Hillary Clintons problem var att valdeltagandet bland minoritetsgrupperna var relativt lågt – särskilt jämfört med när Barack Obama vann 2008 och 2012.
Så trots att Clinton fick större stöd av minoritetsgrupper, och tog hem vad som i USA brukar kallas "den svarta rösten", var det inte tillräckligt.
En avgörande förklaring var att valdeltagandet bland svarta gick ner med drygt 7 procentenheter till 59,6 procent i presidentvalet 2016. Som jämförelse låg valdeltagandet bland vita väljare på 65,3 procent.
"Den svarta rösten" blev den minsta sedan år 2000. Nedgången var särskilt markant i de gamla industritunga delstaterna i det så kallade rostbältet, vilket bäddade för Trumps valseger.
Stöd för Biden
Matt Dickinson ser, när han jämför med 2016, inga tecken på någon vändning uppåt i valdeltagandet bland svarta och latinos hittills i Demokraternas primärval.
– Faktum är att de svarta som andel av väljarna har minskat i vissa av delstaterna, säger han.
Och bilden är generellt densamma vad gäller latinoväljarna, enligt Dickinson.
– I primärvalet i Texas var det ingen förändring när det gäller andelen latinos som röstade 2020 jämfört med 2016. I andra stater, som Nevada, syntes inga förändringar heller, säger han.
Vallokalsundersökningar från ”supertisdagen”, då det hölls primärval och nomineringsmöten i 15 delstater och territorier, visar att nästan 70 procent av afroamerikanernas primärvalsröster gick till Biden i flera delstater, bland annat Alabama och Virginia.
Han fick även en majoritet av afroamerikanernas röster i North Carolina och Tennessee och lyckades även slå Bernie Sanders bland den gruppen väljare i Texas.
Varnar för att spekulera
Bernie Sanders, som med sitt radikala vänsterbudskap om skattehöjningar för de rikaste för att finansiera höjda minimilöner och stora satsningar på offentlig vård och utbildning, tilltalar å andra sidan många latinoväljare. Det syntes bland annat i Kalifornien och Nevada på supertisdagen.
Statsvetarprofessorn Jeffrey M Berry vid Tufts University i Medford, Massachusetts, varnar samtidigt för att spekulera i hur valdeltagandet i presidentvalet i november kommer se ut utifrån hur det har varit i primärvalen.
– Valdeltagandet är mycket lägre i primärvalen än i presidentval, säger Berry.
Dessutom är väljarbasen mycket bredare i presidentvalet än i primärvalen, eftersom det i många delstater finns hinder för väljare som inte är partimedlemmar att delta i primärvalen.
