Oro för USA:s klimatval i Madrid
– Det går inte att komma ifrån att USA:s frånträde börjar synas mer och mer i förhandlingsrummen och i atmosfären, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).
Hon har precis anlänt till det gigantiska mässområdet i Madrid där klimattoppmötet pågår. Amerikanska städer och företag håller seminarier i en monter och konstaterar att We are still in.
Men president Donald Trump har aldrig gjort någon hemlighet av att han inte gillar Parisavtalet, som ska hejda den globala temperaturhöjningen. I början av november begärde USA utträde från avtalet, och om ett år, dagen efter nästa presidentval, kommer landet att lämna.
Skapar oro
I början av november nästa år inleds också nästa klimattoppmöte – COP26 i Glasgow – då alla länder ska lämna in nationella planer för hur de ska minska utsläppen av växthusgaser. Sverige och EU försöker nu pusha på för att klimatambitionerna ska höjas rejält till dess.
– Det här skapar oro och det finns stor osäkerhet om vad som händer nästa år, säger Lövin om det amerikanska utträdet.
I Madrid är en del utvecklingsländer oroliga för vad som händer med klimatfinansieringen och trycker på för att förhandlingar i stället ska ske inom FN:s klimatkonvention, där USA fortfarande är med.
Så har aldrig varit tanken och kravet komplicerar förhandlandet.
– Vi vill ju att Parisavtalet ska vara basen och inte att vi ska sitta i dubbla spår och förhandla, säger Lövin.
Fastlåst
Förra veckan var det främst tjänstemän från runt 200 länder som förhandlade på FN:s klimatmöte, men den här veckan lyfts förhandlingarna upp till ministernivå.
I den knivigaste frågan – hur utsläppshandel mellan länder ska regleras – har hittills inga framsteg gjorts. Det är den enda punkten som fortfarande är olöst i Parisavtalets så kallade regelbok.
På förra årets klimatmöte blockerades frågan av bland andra Brasilien, som vill ha ett mer generöst system för redovisning av utsläpp. EU, å sin sida, vill inte gå med på ett regelverk som försvagar hela tanken med att länder ska hjälpa varandra till större och snabbare utsläppsminskningar.
– Vi har bara tio år på oss enligt den samlade vetenskapen att halvera utsläppen, så vi kan inte förlora ett antal år på fiffel i bokföringen, säger Lövin.