Lindahl bättre för att hon inte är bäst

Det fanns inte mycket att anmärka på i Hedvig Lindahls insats i fredagskvällens EM-kval borta mot Ungern. Sverige vann med 5–0 och Lindahl stod för flera riktigt vassa räddningar, inte minst i slutet av första halvlek när Ungern pressade på rejält.

– Det var väl godkänt, eller?, säger Hedvig Lindahl om sin egen insats.

– Kul att få göra någonting för laget, framför allt i första halvlek.

Förutom den fina landslagsinsatsen har Lindahl också haft en stark inledning i sin nya klubb, tyska mästarlaget Wolfsburg. Där är hon förstavalet mellan stolparna och laget har inlett Bundesligasäsongen med fem raka segrar och 21–2 i målskillnad.

Lindahl, 36, erkänner dock att det börjar bli allt tuffare att lägga ner arbetet som krävs för att prestera på topp vecka efter vecka. Tur då, något ologiskt, att det var nederländskan Sari van Veendendaal, och inte Lindahl, som utsågs till världens bästa målvakt vid internationella fotbollsförbundet Fifas gala nyligen.

– Det blir alltid så att en motgång ger energi för att fortsätta, säger Hedvig Lindahl.

– Genom att jag inte vann så fick jag lite extra energi, det är det man behöver i min ålder, på karriärens höst, för att orka göra allt som krävs. För det är inte lätt, det blir svårare och svårare.

Hon säger, om än något överdrivet, att hon kanske hade lagt ner karriären om hon hade fått priset redan i år. Nu drömmer hon i stället om att först få spela OS i Tokyo nästa sommar.

– Om jag hade vunnit hade jag kanske kastat in handduken redan. Nej då, men det finns ett spännande mål nästa sommar som givetvis hägrar och som jag säkert hade velat vara med om även om jag hade vunnit.

Sedan, säger hon, tar hon gärna emot priset som världens bästa målvakt.

– Ungefär så är planen, men det är inte alltid som planerna går i lås och bom.