Annons

Löfven litar på allierade i budgetstrid

Statsminister Stefan Löfven (S) strider på EU-toppmötet för att hålla nere den svenska medlemsavgiften.
Han litar på stöd från Danmark, Österrike, och Nederländerna.
Politik • Publicerad 20 februari 2020
Statsminister Stefan Löfven (S) träffade EU:s ordförande Charles Michel inför EU-toppmötet i Bryssel på torsdagen.
Statsminister Stefan Löfven (S) träffade EU:s ordförande Charles Michel inför EU-toppmötet i Bryssel på torsdagen.Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Statsminister Stefan Löfven (S) träffade EU:s ordförande Charles Michel inför EU-toppmötet i Bryssel på torsdagen.
Statsminister Stefan Löfven (S) träffade EU:s ordförande Charles Michel inför EU-toppmötet i Bryssel på torsdagen.Foto: Virginia Mayo/AP/TT

Tillsammans med Sverige slåss de för att hålla nere EU:s utgifter och därmed sina egna medlemsavgifter. Men de möter hårt motstånd från 16 medlemsstater som inte vill skära i EU:s jordbruks- och regionalstöd.

För att förhandlingarna om EU:s långtidsbudget ska gå i hamn, så kan EU:s ordförande Charles Michel försöka så split mellan de "sparsamma fyra".

Annons

För att undvika det, träffades ledarna för de fyra länderna strax innan EU-toppmötet skulle börja.

– Ingen kommer att hoppa av. Vi kommer att köra det här ihop till slutet, säger Löfven.

Rika betalar mer

De fyra länderna vill ha ett lägre tak för EU:s utgifter än vad som hittills föreslagits. De slåss även för att behålla rabatter som man har på sina EU-avgifter.

Rabatterna ges till rika medlemsstater som betalar in mer till EU:s budget än vad de får tillbaka i olika EU-stöd.

– Det är rimligt att relativt rika länder betalar lite mer än de som har det sämre ställt, men det finns en gräns för hur mycket, säger Löfven.

Trycket från EU är dock hårt på att rabatterna avskaffas. Inte bara från EU:s fattigare länder.

– Finland är emot rabatter, säger den finska statsministern Sanna Marin.

Finland har själv ingen.

Större rabatt

EU:s ordförande Charles Michel har lagt fram ett budgetförslag som, enligt regeringens beräkningar, skulle kosta svenska skattebetalare 52,6 miljarder kronor i EU-avgift i snitt årligen. I dag är avgiften i snitt 38,7 miljarder kronor.

– Vi kan inte acceptera att den svenska avgiften stiger så drastiskt. Det är pengar vi behöver till sjukvård, skolor, pensioner och polisen i Sverige, säger Stefan Löfven.

Annons

Enligt förhandlingsmandatet från riksdagen ska Löfven "söka säkerställa" att Sveriges totala avgift, räknad som andel av Sveriges bruttonationalinkomst, BNI, ska motsvara dagens.

Enligt nya siffror från regeringskansliet så skulle det kräva en rabatt på 8,8 miljarder kronor i snitt per år med Michels budgetförslag.

Nattliga samtal

I dag har Sverige en genomsnittlig rabatt på 5,5 miljarder kronor.

I Michels förslag, som presenterades förra fredagen, står visserligen att rabatter ska finnas. Men det står också att de ska trappas ned och inga belopp nämns.

Michel uppges dock ha kommit med en ny "trevare" inför toppmötet. Han ska ha fört fram en siffra på en svensk rabatt och inte nämnt något om att den ska trappas ned. Det svenska svaret var dock att beloppet var för lågt.

Även belopp för de andra tre ländernas rabatter i "de sparsamma fyra" ska ha förts fram.

EU:s ordförande Michel inledde på torsdagskvällen enskilda samtal med de 27 EU-ledarna. Sådana samtal gör det svårare för "de sparsamma fyra" att hålla ihop.

Stefan Löfven litar på att de fyra håller ihop. Han sätter också sitt hopp till EU:s största medlemsstat.

– Tyskland står nära oss, säger han.

Gör upp med Frankrike?

Även den tyska förbundskanslern Angela Merkel har sagt att rabatterna ska vara kvar och EU:s utgifter hållas nere. Men Tyskland har ofta tidigare visat sig villigt att kompromissa, framförallt med Frankrike, för att öppna dörren för en EU-överenskommelse.

Annons

Baserat på nattens samtal med EU-ledarna väntas EU:s ordförande Charles Michel lägga fram ett nytt budgetförslag under fredagsmorgonen.

Om det förslaget inte accepteras av alla de 27 EU-ledarna, så står Michel inför två val. Att avbryta toppmötet och försöka igen senare i år. Eller att ha en ny samtalsrunda för att nå ytterligare ett förslag. Då kan toppmötet förlängas in på lördagen.

Wiktor Nummelin/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons