Kvist om teaterchefens avhopp: "Synd att hon ger upp så snabbt"
Publiken svek förvisso teatern i våras – men då var det inte Wilderoth som hade lagt repertoaren. Hennes första val av pjäs var Ett hav av Kaspar Hausrar, ett skruvat tyskt samtidsdrama som utspelar sig på ett socialkontor.
BT:s recensent tyckte att den var fullkomligt hopplös. Själv tyckte jag att den var spännande och sann, om än inte helt klockrent genomförd.
Repertoaren Monica Wilderoth har lagt i höst visar på en röd tråd av laddad samhällstillvänd teater, moderna draman, pjäser som vill andra saker än att underhålla. Hon ville locka en ny publik till teatern och inte bara stryka de gamla vanliga teaterbesökarna medhårs.
Hon regisserar själv Brothers in blood, ett sydafrikanskt drama som får Europapremiär i Borås. Tänk, Europapremiär! Och nästa pjäs, Teatermannen förändrar världen är helt nyskriven dramatik, vilket vi sannerligen inte är bortskämda med.
Att hon kastat ut Julstök och annat lättsamt och populärt från teatern kanske stack i ögonen, men såvitt jag förstår det var inte bråk kring det som ledde till hennes avhopp.
Vad var det så som gick så fel? Jag läser i kulturchefen Eva-Lotta Franzéns sex punkter (se faktarutan) som Wilderoth anger som anledningen till sitt avhopp – och jag förstår ingenting.
Punkterna är ingen tjänstebeskrivning, snarare någon sorts torr lista över formella plikter. Plikterna skulle vara stötande om de var de ENDA förväntningarna på teaterchefen, men självklart kan det inte ha varit så. Hon var anställd för att förnya. Tyvärr vill hon inte prata med pressen själv – så kulturnämndens version av vad som hänt får stå oemotsagd i tidningen.
Den fria teatergruppen Wilderoth startade i Malmö hette Teater Terrier. Terrierhundar är ju kända för sin förmåga att vara envisa.
Jag önskar verkligen att Monica Wilderoth hade visat mer av sin inre terrier och gett Borås åtminstone ett år till innan hon hoppade av.
Nu får vi hoppas på en ny chef med mod och visioner.
