Krisande ekonomi ny frontlinje för al-Assad

"Vi vill leva! Vi vill leva!"

Det skulle kunna vara en helt vanlig dag under de nästan nio år av krig där missnöjet över Bashar al-Assad ofta manifesteras genom högljudda protester. Men när slagrop nyligen ljöd över Suweida var det mycket som inte var som det brukar.

För det första hör inte den här typen av missnöjesyttringar till vanligheterna i regeringsvänliga områden. Och medan det var de hårdföra nedslagen mot regimkritiska demonstrationer som kom att bli startskottet för kriget vilade säkerhetsstyrkorna den här gången på hanen.

Det är bristfälliga levnadsvillkor som får ilskan att koka. Assad må ha vunnit kriget i den mening att han har återtagit större delen av Syrien och inte står inför hot om att avsättas. Diktatorn slåss dock mot en annan fiende: en ekonomi som – precis som skolor, sjukhus och annan viktig infrastruktur – ligger i spillror.

– Bashar al-Assad har tre stora problem, säger analytikern Aron Lund.

– Turkiska trupper i Idlib gör att han inte kan bli av med de islamist- och rebellgrupper som finns där. Och i nordost finns amerikanska soldater som gör att han inte kan få kurderna att underkasta sig. Det tredje är att ekonomin störtdyker.

Bashar al-Assads militära framgångar har inte gett en skjuts till den av kriget redan svårt sargade ekonomin. Regimen är fortfarande paria i stora delar av världen och internationella sanktioner ligger fast. USA har beslutat om hårdare straffåtgärder.

Syrien har till stor del förlitat sig på Libanon för att få tillgång till utländsk valuta och kunna importera varor trots sanktionerna.

Men grannlandets egna ekonomiska och politiska problem har gjort Syriens kris till ett faktum – i synnerhet efter det att libanesiska banker införde gränser för utländska överföringar och ett tak för uttag av amerikanska dollar. Som ett resultat har den syriska valutan rasat till rekordlåga nivåer på svarta marknaden: omkring 1 100 syriska pund per dollar, att jämföra med runt 500 pund per dollar 2018 och 47 pund per dollar strax innan kriget 2011.

– Den syriska ekonomin är oerhört beroende av Libanon som ett fönster till omvärlden. Här sker mycket handel och många syrier har sina pengar på banker i landet. Krisen går rakt in i regimens innersta krets eftersom stenrika släktingar till al-Assad ser delar av sina förmögenheter gå upp i rök.

Den våldsamma offensiv som pågår i oppositionsfästet Idlib har riktat strålkastaren från den fattigdom som breder ut sig i de regeringskontrollerade områdena i Syrien. Mer än 83 procent av befolkningen lever enligt FN under fattigdomsgränsen samtidigt som priset på livsnödvändigheter har skjutit i höjden.

Så allvarligt är läget att den elit som vanligtvis är oåtkomlig nu har kastats in i krishanteringen. Syriens mäktigaste affärsman, tillika Bashar al-Assads kusin, Rami Makhlouf, tycks ha fått sina tillgångar frysta sedan regimen anklagat honom för korruption.

– Han är en väldigt viktig figur i regimen. Och normalt är det bara mellanchefer och någon byråchef i provinserna som drabbas av den här typen av åtgärder. Men eftersom allt är hemligt är det svårt att veta vad som pågår, säger Lund.

– Det kan vara en kombination av politiska konflikter och att regeringen helt enkelt behöver pengar. Ju mer desperat regeringssidan är desto mer eldas de interna politiska konflikterna på. Det är spänt i maktens korridorer.