Inga exportkrediter till fossila bränslen

– Vi ska inte bara gå före. Vi ska jobba internationellt så att de internationella regelverken följer efter, säger utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) på en pressträff.

Svenska företag erbjuds exportkrediter genom Exportkreditnämnden och bolaget Svensk exportkredit som står för garantier eller lån med förmånliga villkor, som ett sätt bidra till positivt resultat för svensk exportnäring. Förra året utfärdades 340 miljoner kronor till projekt med fossila verksamheter, något som nu ska fasas ut under tre års tid.

Det motsvarar ungefär en halv procent av Exportkreditnämndens samlade garantivolym per år. En liten, men viktig del, enligt Hallberg.

– Det är ett väldigt viktigt steg vi tar nu för att visa att vi är ett föregångsland. Det här är en oerhört viktig åtgärd för att hantera den akuta klimatkrisen som råder i världen, säger Anna Hallberg, och fortsätter:

– Vi vill inte att svenska statliga kreditinstruktioner ska bidra till prospektering och utvinning av fossila bränslen efter 2022.

Enligt näringsminister Ibrahim Baylan (S), som också deltog på pressträffen, är stora delar av det svenska näringslivet förberedda inför omställningen.

– Jag är väldigt glad att stora delar av det svensk industri och näringsliv redan har börjat den resan. Jag tror att det kommer att vara till vår fördel i längden.

Naturskyddsföreningen välkomnar beskedet, och ser det som ett viktigt steg i rätt riktning.

"Att svenska exportkrediter inte längre ska få gå till prospektering och utvinning av fossila bränslen är ett helt nödvändigt beslut. Exportkreditsystemet har fram tills nu inte varit förenligt med vare sig Parisavtalet eller regeringens ambition att bli världens första fossilfria välfärdsnation", skriver Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i en kommentar.

Regeringens nya export- och investeringsstrategi har satt fem strategiska målsättningar. Bland annat ska exporten öka, både i absoluta tal och som andel av BNP, och Sverige ska driva på för en fri, hållbar och rättvis internationell handel.

Strategin sätter också särskilt stort fokus på att skapa jobb i hela landet, och i varje region ska en export- och investeringsstrategi tas fram utifrån regionens förutsättningar.

Syftet är att hela landet ska växa, och exporten öka bland små och medelstora företag. Att företagen växer och internationaliseras är avgörande för välfärden, heter det i strategin.

– Alla 21 regioner har olika förutsättningar. För mig som handelsminister är det väldigt viktigt att vi lyfter de olika förutsättningarna, och jobbar nära regionerna.

Till skillnad från de stora företagen ser inte alltid de små och medelstora företagen sin roll i att kunna exportera, och behöver därför få extra stöd, menar Ibrahim Baylan.

– Här behöver vi hjälpas åt, både stötta dem och visa vägen för att produkter och tjänster kan bidra till en omställning och en ökad tillväxtdel av vårt land, säger han.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig formulering om att regeringen vill sluta med exportkrediter till fossila verksamheter, samt en felaktig siffra.