Annons

Gränskaos sätter fokus på asylhaveri

EU gnisslar tänderna åt Turkiets gränsöppning – men varslar ändå om fortsatt stöd åt landets flyktinghjälp.
Gränskaoset sätter nytt fokus på EU-ländernas oförmåga att enas om en ny migrationspolitik.
EU • Publicerad 2 mars 2020
Ylva Johansson är EU:s inrikes- och migrationskommissionär. Arkivfoto.
Ylva Johansson är EU:s inrikes- och migrationskommissionär. Arkivfoto.Foto: Henrik Montgomery/TT

Solidaritet med Grekland ska uppvisas när EU:s tyngsta ledartrojka åker till landets gräns mot Turkiet på tisdagen. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen, permanente rådsordföranden Charles Michel och parlamentstalmannen David Sassoli ska tillsammans med Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis se konsekvenserna av Turkiets beslut att inte längre stoppa flyktingar och migranter som vill ta sig till EU.

Det beslutet gillas inte i Bryssel.

Annons

– Jag håller med om att Turkiet är i en svår situation med tanke på flyktingar och migranter. Men vad vi ser nu kan inte vara lösningen, säger von der Leyen på en presskonferens.

Rimligt att hjälpa?

EU anser ännu inte att det flykting- och migrationsavtal som man slöt med Turkiet för fyra år sedan är dött. Inrikeskommissionär Ylva Johansson hoppas "så snart som möjligt" komma tillbaka till avtalet, som satte stopp för det stora inflödet av asylsökande och migranter under hösten och vintern 2015-16.

– Vi måste fortsätta med en dialog med Turkiet och att man inte förvärrar den diplomatiska situationen, säger Johansson till TT och Dagens Nyheter i Bryssel.

– Det är rimligt att EU hjälper Turkiet med det stora ansvar de tar när det gäller flyktingsituationen. Det är det land i världen som har flest flyktingar. Det är rimligt att det finns en fortsättning på den hjälpen, säger Johansson.

Fastnad reform

Sedan EU slutit sitt Turkiet-avtal hoppades EU-kommissionen kunna undvika framtida krislägen genom att driva igenom en helt ny gemensam asyl- och migrationspolitik.

Om den hade varit i kraft hade de tiotusentals som nu vill in i Grekland kunnat fördelas ut till övriga EU-medlemsländer för att få sina asylansökningar prövade där.

Asylreformen har dock fastnat i starkt motstånd hos framför allt ett antal länder i Öst- och Centraleuropa, som inte accepterar tanken på omfördelning.

Det sätter hård press på Grekland, som redan är pressat till det yttersta när det gäller asylhantering.

"Inte peka finger"

Antingen gör man som 2015 och släpper in alla dem som väntar vid gränsen. Det riskerar dock att bara flytta problemet fram till nästa gräns, skapa ännu en folkvandring genom Balkan och lär knappast bli uppskattat av grannländerna.

Eller så släpper man inte in någon alls – och riskerar i stället hård kritik från allehanda hjälp- och människorättsorganisationer.

Annons

Lagligheten i att vägra behandla någons asylansökan är dessutom högst tveksam.

Den biten vill dock inte inrikeskommissionären Ylva Johansson ännu ta tag i.

– Nu är det läge att hjälpa och stödja Grekland och visa solidaritet. Jag känner inte att det är min sak just nu att peka finger åt Grekland. De behöver all hjälp de kan få, säger Johansson i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons