Slopade skulder för kommuner som går samman

Invånarantalet i svenska kommuner varierar från 2 450 invånare i Bjurholm till 962 154 invånare i Stockholm. Hälften av landets 290 kommuner har tillsammans en befolkning som uppgår till 14 procent av Sveriges invånare.

Trots detta har alla kommuner i princip samma ansvar och skyldighet att erbjuda kommunal service och välfärd till invånarna. Enligt Kommunutredningen får allt fler kommuner svårt att leva upp till detta. Och utvecklingen går åt fel håll. 2017 hade 19 kommuner ett negativt ekonomiskt resultat. 2018 var det 69 kommuner.

Enligt Konjunkturinstitutet skulle statsbidragen till kommunerna behöva öka med 24 miljarder kronor per år fram till 2040 för att kommunallagens krav på budget i balans ska kunna tillgodoses. 2026 skulle 200 000 fler behöva anställas i kommunerna jämfört med 2016. Därtill behöver 300 000 personer ersättas på grund av pensioneringar.

För att komma tillrätta med problemen föreslår Kommunutredningen en rad åtgärder. I en debattartikel i Dagens Nyheter skissar utredningen några av förslagen.

Ett statsbidrag bör införas för kommuner som vill samverka med eller slå sig samman med andra kommuner. Staten bör ta över skulder från kommuner som frivilligt genomför kommunsammanläggningar. En försöksverksamhet bör starta där kommuner ges undantag från vissa av dagens uppgifter.

Personer som bosätter sig i särskilt utsatta kommuner bör få avskrivning av sina studieskulder. Enligt Sveriges Radio Ekot kan det handla om upp till 30 000 kronor om året.

De riktade statsbidragen till kommunerna bör ersättas av mer generella statsbidrag. Det kommunala utjämningssystemet bör ses över i syfte att ge kommunerna likvärdiga ekonomiska förutsättningar oberoende av skattekraft.