"Gettopaket" ska få bort utsatta områden

"Ett Danmark utan parallellsamhällen – inga getton 2030." Så heter planen som ska avveckla de hårdast utsatta områdena i Danmark. Den liberal-konservativa regeringen presenterade sitt så kallade "gettopaket" förra året och flera delar av paketet har röstats igenom med stor majoritet i Folketinget i slutet av 2018.

Planen har tagits fram av minoritetsregeringen som består av Venstre, Liberal Alliance och De konservativa, och har stöd av Dansk folkeparti.

Även Socialdemokraterna och Socialistisk folkparti står bakom delar av planen.

– Det var ett epokskifte, har den ansvarige ministern Ole Birk Olesen att anta planen.

– I många år har man gått som katten runt het gröt och inte på allvar fått något gjort för att komma till rätta med gettoproblemen. Det avtalet som vi har tagit fram nu kommer att göra verklig skillnad för att säkra en mer blandad sammansättning av de boende, sade bostadsministern till tidningen Altinget i slutet av november förra året.

Men trots den breda politiska majoriteten har den nya lagstiftningen mött motstånd från både forskare och bostadsbolag.

– Vi har svårt att tränga igenom till beslutsfattarna med det vi forskningsmässigt vet, säger Gunvor Christensen, forskare på Vive, ett oberoende forskningscenter under ekonomi- och inrikesdepartementet.

Den mest omdiskuterade del av lagen handlar om att ändra sammansättningen av bostäder i områden karakteriserade som hårda getton. Framöver får andelen allmänna familjebostäder inte utgöra mer än 40 procent av bostäderna. I praktiken betyder det att mer än hälften av bostäderna i dessa områden måste rivas, säljas eller omvandlas till äldre- eller studentbostäder.

Tanken är att detta ska påverka vilka människor som flyttar till områdena och på så sätt göra dem mindre utsatta.

Gunvor Christensen pekar på att erfarenheter från Nederländerna visar att rivningar inte löser problem, utan flyttar dem. Oftast samlas de människor som tvingats flytta i nya bostadsområden som på många sätt liknar områdena som de flyttat från.

Hon är även kritisk till ordet "getto". Det handlar, enligt henne, om utsatta områden med en hög koncentration av invånare med socioekonomiska problem.

– Det är ett politiskt genidrag att definiera problemet som ett getto, för då är du tvungen att ta i med hårdhandskarna. Det är det vi ser nu, men jag har svårt att se att det speglar verkligheten i områdena, säger hon.

"Gettopaketet" handlar inte bara om bostäder. Framöver ska alla barn som bor i utsatta områden gå i förskola minst 25 timmar i veckan. Vägrar föräldrarna kan de förlora barnbidraget. Detsamma gäller om barn är frånvarande för mycket från skolan eller om föräldrarna inte engagerar sig tillräckligt i barnens utbildning. Polisen kan numera också upprätta särskilda zoner där straffet för vissa brott fördubblas. En möjlighet polisen i Vollsmose blev först med att använda i februari.

Gunvor Christensen menar att gettopaketet fokuserar för mycket på straff och restriktioner.

– Investeringarna lyser med sin frånvaro. Just investeringar i både människor och områden är, enligt mig, vägen fram, säger hon.

I stadsdelen Vollsmose i Odense, som kallas Danmarks största getto, ska 1 000 bostäder rivas. Stadens socialdemokratiska borgmästare Peter Rahbæk Juel är inte förtjust i ordet getto, men backar upp om "gettopaketets" målsättning om en omfattande förändring av de utsatta områdena.

– Man ska inte lägga för stor vikt vid orden. Oavsett om vi kallar det ett utsatt område eller ett getto finns det stora utmaningar som vi måste ta itu med, säger han.