Annons

Forskare ska kartlägga gift från sänkta skepp

Efter andra världskriget sänktes fartyg med ammunition och kemiska stridsmedel i svenska vatten. 28 fartyg ligger på botten i Västerhavet och omkring 50 000 ton krigsmateriel sänktes i Östersjön. Nu ska forskarna ta reda på hur mycket gift som läcker ut och hur det sprider sig.
Miljö • Publicerad 9 juli 2019
"Kemiska stridsmedel är inte något som ska finnas i vår matfisk eller i den marina miljön överhuvudtaget", säger Fredrik Lindgren, utredare vid enheten för havsmiljöförvaltning på Havs- och vattenmyndigheten.
"Kemiska stridsmedel är inte något som ska finnas i vår matfisk eller i den marina miljön överhuvudtaget", säger Fredrik Lindgren, utredare vid enheten för havsmiljöförvaltning på Havs- och vattenmyndigheten.Foto: Natalie Greppi

Väster om ön Måseskär i Skagerrak finns ett område där de 28 fartygen fyllda med överbliven ammunition och kemiska stridsmedel sänktes under eller efter andra världskriget. Vraken ligger på drygt 200 meters djup.

Under sommaren ska Havs- och vattenmyndigheten (Hav) ta prover på fisk och skaldjur i delar av området för att kartlägga spridningen av kemiska stridsmedel, som senapsgas, i den marina miljön runt dumpningsområdet. Det är framför allt havskräfta och pirål som ska fiskas runt Måseskärsvraken. Men även räka kommer att undersökas. Studien är en av flera som gjorts genom åren.

Kemiska stridsmedel

Annons

Även söder om Gotland finns ett stort dumpningsområde. Totalt i Östersjön dumpades uppskattningsvis omkring 50 000 ton krigsmateriel innehållande kemiska stridsmedel.

– Där ska torsk och plattfisk fiskas. Det är viktigt att se om även fisk i området är påverkad, säger Fredrik Lindgren, utredare vid enheten för havsmiljöförvaltning på Hav.

Provfisket kommer att ske under sommaren och materialet som fiskas upp skickas till Verifin, ett företag i Finland som är världsledande på analys av kemiska stridsmedel.

– Det handlar om låga koncentrationer och det är inget som är farligt för mänsklig konsumtion. Däremot är ju inte kemiska stridsmedel något som ska finnas i vår matfisk eller i den marina miljön överhuvudtaget, säger Fredrik Lindgren.

Resternas spridning

Provtagningen ska också ge en bild av hur rester av kemiska stridsmedel sprider sig.

– Ett problem är att det pågår bottentrålning i området. Det river upp stora mängder sediment, det blir en sedimentplym efter bottentrålen, vilket medför att man sprider resterna av de kemiska stridsmedlen över mycket större områden. Och det är det vi vill titta på för att få en helhetsbild, säger Fredrik Lindgren.

Det finns mycket fisk i området eftersom vraken fungerar som artificiella rev där fisk och skaldjur trivs. Vraken är även populära platser för fritidsfiske och för yrkesfisket kan det röra sig om så mycket som 100 tråldrag om året.

– Om yrkesfisket medför att de farliga ämnena sprids över större områden kanske man ska titta på om man behöver begränsa bottentrålning i området, säger Fredrik Lindgren.

Jonas Dagson/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons