Annons

FN: Klimatflyktingar ska få söka asyl

FN-beslutet om att klimatförändringar är ett giltigt skäl för att söka asyl lär inte leda till några större flyktingmängder, enligt en svensk expert.
Klimat • Publicerad 25 januari 2020
Kiribati består av låga korallöar, som hotas när havet stiger på grund av den globala uppvärmningen. Arkivbild
Kiribati består av låga korallöar, som hotas när havet stiger på grund av den globala uppvärmningen. ArkivbildFoto: Richard Vogel/AP/TT

Personer som flyr sitt land på grund av klimatförändringar har rätt att få sina asylansökan prövad. Det slår FN:s kommitté för mänskliga rättigheter fast i ett vägledande beslut, efter det att en man från Kiribati skickats hem utan asylprövning från Nya Zeeland.

Mannen sökte asyl tillsammans med sin familj i Nya Zeeland 2015, med hänvisning till att havshöjningen och andra klimateffekter har gjort hans hemland obeboeligt. Men Nya Zeeland ansåg inte att mannen och hans familj uppfyllde kraven på flyktingstatus och skickade därför tillbaka dem till Kiribati utan att pröva ärendet.

Principiellt viktigt

Annons

– Definitionen av vem som är flykting går tillbaka till det regelverk som sattes upp efter andra världskriget. Det har inte betraktats som tillämpbart om man till exempel flyr för att marken försvinner på grund av havshöjningen, säger Lennart Olsson, som är professor i geografi vid Lunds universitet och studerar kopplingen mellan klimatförändringar, migration och konflikter.

– Men det här visar att FN:s kommitté för mänskliga rättigheter anser att man kan göra en annan tolkning. Det är ett principiellt mycket viktigt beslut, tillägger han.

I sitt beslut skriver kommittén att det inte behöver föreligga ett omedelbart hot mot liv och hälsa för den som hänvisar till klimatförändringar, eftersom det både kan handla om långsamma förändringar och akuta katastrofer. Men av beslutet framgår också att i just det här aktuella fallet hade mannen och hans familj sannolikt inte skäl att få stanna i Nya Zeeland, eftersom Kiribati vidtagit åtgärder för att ta hand om sina medborgare – och för att det trots allt fortfarande finns rimligt säkra landområden att flytta till inom landet.

– Det är en viktig sak här. För att räknas som flykting måste man vara tvungen att korsa en gräns, säger Lennart Olsson.

Inga större mängder

Han tillägger att han tycker att beslutet i sin helhet är utmärkt.

– De personer som kan komma ifråga är de som är absolut mest utsatta, som absolut inte har varit delaktiga i att orsaka klimatförändringen. Om de kan få möjlighet att starta ett nytt liv någon annanstans, så är det någon liten rättvisa i alla fall. Och det kan vi behöva mer av, säger Lennart Olsson.

Enligt hans bedömning kommer FN:s beslut därför inte att leda till några större mängder klimatflyktingar i detta skede, eftersom det handlar om situationer där en hel nation riskerar att försvinna.

– Det är ett begränsat antal länder i världen som drabbas på det sättet, totalt kan det handla om några hundra tusen personer.

Jörn Spolander/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons