FN granskar mänskliga rättigheter i Sverige

Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter granskades under måndagen i Genève inom ramen för FN:s Universal periodic review (UPR).

Det är den tredje gången som Sverige granskas av UPR. Denna gång var Sverige för första gången representerat på ministernivå, med jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) på plats med den svenska delegationen i Schweiz.

De rekommendationer som Sverige gavs under måndagen kommer att presenteras i sin helhet i en rapport senare i veckan, men på Twitter har rådet listat ett antal rekommendationer.

Rådet rekommenderar bland annat att Sverige förbättrar sitt förebyggande arbete vad gäller våld mot kvinnor, genom att i högre grad skydda offer och åtala förövare. De rekommenderar också att Sveriges går längre i sina ansträngningar för att lyfta fram det samiska språket, och att det upprättas alternativ till häktning i väntan på rättegångar.

FN:s UPR-granskning omfattar samtliga 193 medlemsstater i FN och till skillnad från annan FN-granskning utförs den inte av opolitiska experter utan av andra stater. Granskningen omfattar alla konventionsfrågor om mänskliga rättigheter.

I samband med granskningen ges rekommendationer som antingen kan accepteras eller noteras. Noteras en rekommendation innebär det i praktiken att den inte accepteras.

Vid den senaste granskningen 2015 mottog Sverige 208 rekommendationer varav 154 accepterades. Rekommendationerna handlade bland annat om att Sverige ska ratificera konventionen om ursprungsfolk och stamfolk, motverka rasdiskriminering och införa en nationell institution för mänskliga rättigheter. En sådan institution ska inrättas, har statsminister Stefan Löfven (S) sedan dess meddelat. Under måndagen rekommenderade rådet att den processen skyndas på.